Dikeskörningen i Fittja-målet.

Dikeskörningen i Fittja-målet.


























Domen i Fittja-målet påstås vara välskriven. Så är inte fallet, domslutet är på många sidor men full av motsägelser och märkliga slutsatser, den ska nog inte ses som annat än Erica Hemtkes egna inkompetensförklaring.

Erica Hemtke gör följande uttalande om rättsärendet : 


- Den bevisning som åklagaren har lagt fram vid Huvudförhandlingen...?
Vid en svensk domstol får du inte bara dra fram lite bevis ur hatten, bevisning som lite käckt presenteras först vid en huvudförhandling får avvisas eller skjuts hela rättegången upp på grund av överraskande bevisning, till exempel enligt Rättegångsbalken 46 kapitel §2.5 :

2 § Huvudförhandlingen skall inställas och utsättas till annan dag:
1. om åklagaren icke är tillstädes;
...
...
5. om part vill anföra nytt viktigt skäl eller åberopa nytt bevis och motparten finnes vara i behov av anstånd för att bemöta vad parten vill andraga.

- En rättegång hålls inte hur som helst, först ska ett brott anmälas, en förundersökning genomföras. Om Förundersökning kommer fram till att brott sannolikt begåtts registrerar åklagare en stämning i domstol. Domstolen prövar underlaget och talan, om det godkänns  utfärdar domstolen en stämning av den anklagade som med hot om böter uppmanas komma till domstolen och svara på anklagelsen. Nu inleds förberedelse av ett rättsärende.

Rättegångsbalken 45 kap §10, stycke 2 :











Om det är befogat kan rätten begära ett möte om förberedelsen, Rättegångsbalken 45 kap §13:


Vid huvudförhandling, rättegången, ska ordning och reda råda, målet ska bli utrett efter vad dess beskaffenhet kräver. Rättegångsbalken 46 kap §4:














Notera andra stycket i §4, 46 kap : Rätten ska se till att målet blir utrett.

Såååå...för att ett brottsmål ska tas upp i en domstol krävs en godkänd registrering av talan, godkänd bevisning, domstolen ska påpeka fel och brister i ärendet och domstolen har en skyldighet se till att ärendet blir utrett och "klarlagt alltefter ärendets beskaffenhet".

Vad är domstolens uppgift i Fittja målet ?
"Domstolens uppgift i ett brottmål är alltså att bedöma om åklagaren har bevisat sitt 
gärningspåstående. I brottmål där det har hållits huvudförhandling är tingsrätten 
hänvisad till att göra denna bedömning utifrån den utredning som lagts fram för 
rätten vid huvudförhandlingen. Något annat material får rätten inte beakta. " 

Hur ska bevisningen värderas? 
"Bevisvärderingen ska vara objektiv och omsorgsfull och grundad endast på sakliga 
skäl. Den ska ske strukturerat. Domstolen får inte grunda sin dom på något allmänt 
helhetsintryck av materialet, utan en bedömning ska först göras av de enskilda 
bevisen. De särskilda bevisproblem som kan finnas i mål om sexualbrott innebär 
inte att kravet på åklagarens bevisning sänks".  


Så vad är då bevisningen i Fittjamålet ?
Det finns läkarutlåtande, så kallat rättsfallsintyg :





Tjejen är alltså rejält blåslagen men inga blåmärken har hunnit uppstå då läkarundersökningen görs samma kväll som våldtäkten. 

Det finns biologiska spår som kan kopplas till exakt namngivna förövare : 



Något har hänt. Det är klarlagt VILKA som varit inblandade, så långt verkar allt glasklart även för Södertörns Tingsrätt :

"Att det i Fittja den aktuella dagen har förekommit sexuella handlingar i form av 
oralsex mellan Amir Said, Hakan Demirkiran och Abdimalik Ali å ena sidan och 
målsäganden å andra sidan är alla överens om. Parterna har dock olika 
uppfattningar om främst 
* Huruvida det också förekommit andra sexuella handlingar mellan de tre 
nämnda tilltalade och målsäganden, 
* Huruvida allt detta skett under ett och samma händelseförlopp på 
Värdshusvägen 8 och 
* Huruvida de sexuella handlingar som förekommit genomförts med tvång 
alternativt med utnyttjande av målsägandens särskilt utsatta situation  
allt enligt vad åklagaren har påstått"



Sexuella handlingar har förekommit. Frågan är om de "genomförts med tvång". 

Vem vet om de sexuella handlingarna var frivilliga ? 
- Förövarna ? 
- Domaren ? 
- Offret ?

Märkligt nog verkar det som om offret är den enda som inte vet :






































...bevisningen är solklar, det finns bevis som binder namngivna förövare till händelsen. Det behövs alltså ett vittne ? 

Vittnet :












Vittnet var obekväm med det han bevittnade men allt verkade så frivilligt och obekvämt att vittnet går därifrån.

Vi har bevis och ett vittne men eftersom offret var så pass drogad kan alltså Erica Hemtke inte avgöra om offret tyckte våldtäkten var frivillig eller inte frivillig, offret är inte trovärdigt.

Vad säger de utpekade förövarna ? :










Det här är verkligen trovärdiga herrar. 
- En person mottar "frivillig" oralsex för två gram hasch, hur många gram han själv hade i blodet vet vi inte för han undersöktes inte.
- Nästa herre bjuder på narkotika för "frivilligt" oralsex. Narkotikan dög inte men han är trovärdig.
- Tredje person är också trovärdig, han bjuder kokain för "frivilligt" oralsex.

- Ingen av personerna åtalas för narkotika innehav, det är svårt bevisa innehav så lång tid efteråt men samtliga erkänner både innehav och langning av droger i domstol. Huruvida någon av personerna var påverkade är ingen som vet för ingen provtagning av dessa personer har skett men enligt rättens bedömning kan ingen av langarna själva tagit något eftersom de är långt trovärdigare än offret. Så länge en innehavare bara innehar och säljer droger är det alltså en ytterst respektabel och väldigt väldigt trovärdig affärsman. Att dessa trovärdiga affärsmän har ett stort intresse av att ljuga om hur de uppfattade offrets frivillighet har ingen betydelse för bedömningen.

Vad kan ha hänt ?
En ledtråd ges i rättegångsmaterialet, tjejen verkar ha blivit ordentligt drogad, mer eller mindre knockad och här är en mycket märklig motsägelse från rätten:

"Målsäganden har uppgett att hon för läkarna på SöS och för polisen berättade att 
hon misstänkte att hon ofrivilligt fått i sig kokain eller i alla fall någon drog. Hennes 
uppgifter om detta vinner inget stöd i utredningen. Tvärtom tyder det som 
antecknats från polisförhör den 8 juni 2017 och 15 september 2017 på att hon i 
förhör lämnat andra uppgifter, fram till den tidpunkt då hon informerades om att 
kokain påträffats i hennes blod. Först när hon av förhörsledaren fick veta att det 
fanns ganska höga doser kokain i de prover som tagits berättade hon om sin teori, 
nämligen att någon hade gett henne kokain i syfte att få henne sluta att kämpa emot". 

"Målsägandens uppgifter om sitt intag av narkotikaklassade preparat 
I målet är klarlagt vilka mediciner som målsäganden haft förskrivna. Tingsrätten 
ifrågasätter inte RMV:s bedömning att de substanser som hon hade i kroppen vid 
provtagningstillfällena inte kan förklaras av intag av dessa mediciner i ordinerad 
dos, inklusive att det opium som hon hade i sig inte kan förklaras med hennes intag 
av Subutex/Buprenorfin. Det är uppenbart att målsäganden i fråga om sitt intag av 
narkotikaklassade preparat har lämnat oriktiga uppgifter. Detta minskar 
trovärdigheten i hennes berättelse. Till detta ska läggas att det är rimligt att tro att 
substanserna kan ha påverkat henne åtminstone i någon mån, vilket i sin tur kan ha 
påverkat hennes möjligheter att korrekt uppfatta skeenden och enskildheter i dem. 
Därmed kan också tillförlitligheten av de uppgifter hon har lämnat ha påverkats".  


En tjej har troligen drogats bortom hjälplöshet och blivit våldsamt utnyttjad, så här lyder åklagarens gärningsbeskrivning :

Abdimalik Ali, Hakan Demirkiran och Amir Said samt ytterligare 
okända gärningsmän har, tillsammans och i samförstånd, i ett trapphus 
tvingat målsäganden till samlag och/eller till att genomföra och/eller 
tåla en med samlag jämförlig sexuell handling. 

Tvånget bestod i att målsäganden hölls fast, att hon drogs i håret, 
att hennes huvud dunkades mot en trappa så att hon tappade 
medvetandet, att hennes kläder slets av, att hon fick slag och sparkar, 
samt att en kniv visades upp för henne samtidigt som hon blev tillsagd 
att vara tyst. Våldet har orsakat smärta, blodvite, ömhet, svullnad, 
hudmissfärgning och hudavskrapning.  

Abdimalik Ali har därvid slagit eller sparkat målsäganden i ryggen 
samt genomfört oralt och analt samlag med henne. 

Hakan Demirkiran har därvid hållit fast och slagit målsäganden samt 
genomfört oralt och analt samlag med henne. 

Amir Said har därvid hållit fast och slagit målsäganden och dunkat 
hennes huvud mot en trappa samt genomfört oralt, analt och vaginalt 
samlag med henne. 

Envar av Abdimalik Ali, Hakan Demirkiran och Amir Said har i vart 
fall genomfört ovanstående samlag och/eller därmed jämförliga 
sexuella handlingar med målsäganden genom att otillbörligt utnyttja 
att hon på grund av ovanstående tvång, allvarlig rädsla och det 
numerära underläget befann sig i en särskilt utsatt situation.  

Sohail Akhtar och Nenad Veselinovic har främjat gärningarna med råd 
eller dåd genom att bidra till det numerära överläget, skratta och filma 
delar av händelsen med mobiltelefon. 

Brottet bör bedömas som grovt eftersom våldet var särskilt allvarligt, 
då flera personer förgrep sig på målsäganden och deltog i övergreppet 
samt då gärningsmännen med hänsyn till tillvägagångssättet visade 
särskild hänsynslöshet och råhet. 

Sohail Akhtar, Abdimalik Ali, Hakan Demirkiran, Amir Said och 

Nenad Veselinovic begick gärningen med uppsåt. 

Det finns bevis som utan tvivel binder namngivna förövare vid händelsen, det finns ett vittne som intygar vad som hänt men hela rättsärendet hänger alltså på hur vittne och förövare UPPFATTAR frivilligheten till gruppvåldtäkt hos en drogad tjej.

Erica Hemtke avfärdar alltihop med följande :
Vissa brister i hennes berättelse framstår som helt adekvata i förhållande till vad 
hon berättar att hon varit utsatt för. Hon har berättat att hon under förloppet var 
livrädd och chockad och att hon fick utstå kraftigt våld mot huvudet med perioder 
av medvetslöshet som följd. Det är också rimligt att tro att de substanser hon hade i 
sig påverkat henne i någon mån. Det hade mot den bakgrunden varit konstigt om 
alla detaljer fastnat i hennes minne och hon kunnat ange en tydlig och exakt 
ordningsföljd för alla skeenden. Det kan också vara så att hon omedvetet har fyllt ut 
fragmentariska minnesbilder och på så sätt, för sig själv, fått ihop ett begripligt 
händelseförlopp, som hon själv är övertygad om. Hon kan vidare ha påverkats av 
den information hon fått om de misstänkta.    

Det kan alltså finnas naturliga och begripliga förklaringar till bristerna i 
målsägandens berättelse. Sådana förklaringar kan vara hänförliga till målsäganden 
som person eller till den händelse hon berättar om. Oavsett sådana förklaringar blir 
ändå utsagans bevisvärde svagare. Och även i förhållande till sådana förklaringar är 
bristerna i hennes berättelse påfallande. 

Männen frikänns helt. 
Det som är märkligt är domare Erica Hemtke's agerande i detta. Rättegångsbalken är tydlig med att ett rättsärende ska förberedas och klarläggas efter beskaffenhet. Rätten kan begära komplettering efteråt om den finner det nödvändigt, Rättegångsbalken 46 kap §17 :



Domare Erica Hemtke påstår offrets redogörelse är så pass oklar och bevisningen undermålig att offret själv inte vet om det var frivilligt. Erica har själv godkänt all bevisning och alla vittnesutsagor, Erica har själv bedömt ärendet så pass förberett och klart att det var dags för rättegång men påstår i media efteråt att materialet hon godkände var för dåligt. Om bevisning och vittnesutsaga var för dålig kanske Erica inte skulle lett ärendet till rättegång ?

Bara advokatkostnaderna i Fittja-målet kostar svenska skattebetalare 1.8 miljoner, till detta kommer ca ytterligare två miljoner i kostnad för rättens ledamöter, häkte och lokaler.


En annan aktör dyker upp i detta, Advokatsamfundets Generalsekreterare Anne Ramberg :
Länk : https://www.svt.se/opinion/anne-ramberg-om-domen-fran-sodertorns-tingsratt




































Det absolut bästa Advokatsamfundet kan erbjuda påstår nu domen "utomordentligt välskriven" och "ovanligt pedagogisk". Anne Ramberg vet för Anne Ramberg är hög utbildad jurist som slänger sig med uttryck i klass med seriefiguren Fantomens bevingade ordspråk som "När Fantomen rör sig står blixten stilla", eller "Fantomen har tio tigrars styrka". Till en polis med 43 år i yrket, Peter Springare, myntas djungelordspråket : "Tjänstemän förbjuds tala för vi har en värdegrundsutredning", (länk : nyheteridag.se)

Anne Ramberg bevisar ett faktum : Ju mer utbildad och kunnig en jurist påstås vara desto mindre kunskap har de facto denna jurist om svensk lag, okunnigheten ökar i hierarki, med prominens följer inkompetens. De skarpaste juristerna i Högsta domstolen lyckas förmodligen känna igen vår lagbok i tre fall av tio, en bra dag. Resten av tiden ägnas väl åt korruption och bedrägerier på olika "Hildarys", - däri ligger kompetensen.

Vi myntar följande ordspråk: "När Anne Ramberg tänker stannar Advokatsamfundet".


LexNoxa, Peter Martinsson, 2018-02-28.