tisdag 10 december 2019

Senast

Beslutsmotivering, nyckeln till korruption.


FN-organet Världsbankens definition av korruption

























- I Europa är kraven på rättssäkerhet långt högre än i Sverige, i Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (del av svensk grundlag RF 2§19) artikel 41, rätt till god förvaltning, är samtliga Europeiska unionens instanser skyldiga att motivera sina beslut i ditt ärende i förhållande till vad som anförts. Om du för talan inför EU grand chamber, Europadomstolen, för de mänskliga rättigheterna ska Europadomstolen ange skäl med motivering för domslut, beslut och avslag enligt sitt egna reglemente ECHR (svensk lag SFS 1994:1219) artikel 45.


- I Sverige är det annorlunda, i Sverige anser vi oss vara fria från korruption men det beror på den svenska modellen av korruption. Vår generella bild av korruption där hemliga kuvert med pengar byter händer under borden som betalning för tjänster gäller inte i Sverige, den svenska modellen av korruption är att ta betalt för tjänster som inte utförs, lagar som inte följs, resultatet blir i slutänden samma. En variant av korruption är till exempel när en domstol helt ignorerar sitt utredningsansvar och författar domslut i ärendet ändå. Dessa förfalskade domslut är lätta att känna igen på att bevisuppgifter och vittnesmål utelämnats i strid med rättegångsbalken 17 kap.§7, detaljerna utelämnas för att inte avslöja de mutade domarnas bedrägeri. En en annan variant är att en åklagare underlåter åtala en brottsling genom beslut där en korrupt åklagare helt utelämnar beslutsmotivering eller författar en fullständigt intetsägande beslutsmotivering som inte säger någonting, en motivering med svepande generaliseringar kopierade från vilket ärende som helst om att brott ej kan styrkas eller vidare utredning inte kan motiveras. Inte ett ord refererar vad anmälaren bevisat, anfört eller påtalat för detaljer som lagparagrafer och bevisuppgifter i en beslutsmotivering kan avslöja bedrägeriet och måste utelämnas.

Beslutsmotivering.
Domskäl och beslutsmotivering handlar i grunden om rättssäkerhet. När en medborgare anmält ett brott, fel eller överklagat ska medborgaren få ett svar som medborgaren förstår, den som anmält ett brott måste få redovisat varför det inte var ett brott om anmälan inte leder till åtal och en sådan redovisning ska innehålla lagstöd för beslutet med hänvisning till vad som anförts och bevisats. Våra lagstiftares egna granskare, Riksdagens ombudsman JO har i flera fall kritiserat myndigheter för att de inte angett vilka föreskrifter ett beslut baseras på. När föreskrifter har angetts har JO kritiserat för att innebörden av föreskrifterna och hur de är tillämpliga i det enskilda fallet inte har redovisats (JO Ämbetsberättelse 2004/05 s. 188, JO 1996/97 s. 209 och JO 1981/82 s. 276). En beslutsmotivering ska vara saklig, det är inte tillräckligt att hänvisa till ”utredningen” (JO 1998/99 s. 214) eller interna skrivelser (JO 1998/99 s. 189). Om motiveringen följer av en särskild handling ska beslutet hänvisa till handlingen, handlingen ska bifogas som bilaga till beslutet (JO 2004/05 s. 160). Synpunkter från kommunicering inför beslut (Förvaltningslagen §25) ska inte lämnas obesvarade även om synpunkterna kan framstå som meningslösa (JO 1994/95 s. 390). Om bedömningen innefattar att särskilda skäl krävs för bifall ska beslutsmotiveringen förklara varför omständigheterna i ärendet inte utgör sådana särskilda skäl. Inte ens om en myndighet har stor arbetsbelastning är det skäl för att underlåta beslutsmotivering (prop. 1971:30 s494). Rätt ska vara rätt.

Skattefinansierad organiserad brottslighet.
När du vet vad du söker är det lätt hitta korrumperade myndigheter och myndighetspersoner som begår grova bedrägerier, det enda du behöver läsa är beslutsmotiveringen. Det första du ska leta efter är om en anmälan eller överklagan förfalskats till ett klagomål, om myndigheterna kan misstolka en saklig anmälan som klagomål kan de lätt avfärda vilket ärende som helst. Om ärendeägaren bedöms vara på alerten går det inte använda klagomålsbedrägeriet och då måste beslut fattas. Om beslutsmotiveringen är generaliserande och svepande utan innehåll försöker beslutsfattaren dölja något, om motiveringen av beslutet inte innehåller en enda detalj för ärendet som redovisning av vilken lag, lagstöd eller föreskrift som tillämpats för beslutet vet du att beslutet inte har stöd i lag, när beslutsmotiveringen inte innehåller en enda referens eller detalj av vad ärendeägaren anfört, påtalat och bevisat blir beslutet har dessa uppgifter ignorerats.

Några exempel ur verkligheten på beslutsmotiveringar du förväntas förstå :

1 : “Inkommen anmälan/skrivelse rörande XX föranleder ej att utredning inleds”.

- Varför ska utredning inte inledas i ärende 1 ?


2 : “Inledd utredning rörande XX läggs ned då förutsättningar för åtgärd från socialtjänstens sida ej föreligger”.

- Behöver barnet i ärende 2 hjälp (åtgärd) oavsett socialtjänstens förutsättningar/begränsningar ?


3: “Med stöd av riktlinjer fastställda av riksdagen tar riksåklagaren normalt inte upp åklagarbeslut till  granskning när beslutet som i detta fall redan har granskats av en högre åklagare.” 

- Om varken riksåklagare eller överåklagare kan granska underåklagares beslut måste det betyda att vi avlönar alldeles för många högre åklagare på åklagarmyndigheten ?


4 : “Polismyndigheten gör bedömningen att ingenting i överklagan ändrar myndighetens beslut tillämpa OSL 10 kap.§3, partsinsyn. För den händelse kammarrätten gör bedömningen att paragrafen ska tillämpas menar Polismyndigheten det är av synnerliga skäl för enskilt intresse att uppgifterna inte röjs”.

Enligt polis finns synnerliga skäl i någons enskilda intresse att polisen inte ger en anklagad insyn i sin anklagelse. Så vems enskilda intresse är det hemlighålla anklagelsen ? Vad är de synnerliga skälen ?


5 : “Datainspektionens beslut att inte vidta någon åtgärd med anledning av ett klagomål har inte ansetts vara ett överklagbart beslut (jfr högsta förvaltningsdomstolens avgörande rå 2010 ref 29). Överklagandet ska därför avvisas”.

- Vem vänder sig till Datainspektionen som avgör om en myndighet begått sekretessbrott med lite klagomål och gnäll ? Fanns det någon anmälan om sekretessbrott mitt i klagomålet ?


6 : “För att högsta domstolen ska pröva ett ärende av detta slag krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd får meddelas om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högsta domstolen. Därutöver får Prövningstillstånd meddelas I undantagsfall, nämligen när det finns synnerliga skäl för prövning i högsta domstolen”.

- För att högsta domstolen ska pröva ett fall måste de vilja pröva fallet, då ges prövningstillstånd, om högsta domstolen vill mörklägga ett förfalskat domslut ges inget prövningstillstånd. Punkt, hej då.


Det är så här mutade myndighetspersoner ljuger varje dag för den lön du betalar med din skatt. I Sverige författas dagligen tusentals liknande beslutsmotiveringar som är fullständigt värdelösa, intetsägande och i strid med lag för att dölja grova bedrägerier. Ovan exempel är från verkliga fall jag fått till mig och själv käll-kontrollerat, ärenden där svenska medborgare anmält lagbrott, tjänstefel, sekretessbrott och fara för barn, ärenden där det inte ens med god vilja går förstå ett enda beslut varför svenska medborgare vägrats rätt till rättvisa och rättssäkerhet. 

Granskaren av våra myndigheter.Våra lagstiftares egna granskare JO har skrivit många vackra ord där JO utfärdat direktiv hur beslut ska formuleras, refereras, detaljeras och motiveras men när den organiserade brottsligheten i våra myndigheter genomför grova bedrägerier är tystnaden från JO kompakt. När JO själva inte vill granska ett ärende som kan leda till att JO blir skyldiga inleda åtal enligt JO’s instruktion SFS 1986:765, §6 av ett tjänstehen (72% av alla chefer i kommunal myndighetsutövning är kvinnor) så slirar även JO på beslutsmotiveringen för att tysta ned och begrava ärenden med diverse lögner och rent skitsnack.





LexNoxa, 2019-12-10, Peter Martinsson