tisdag 10 december 2019

Senast

Näthatsgranskaren, för eller emot din rätt till trygghet ? 













Advokat Ola Bengtssons svar till magasinet Paragraf :

Att låta part besvara kritik, sakfråga eller ämne är god pressetik för att upprätthålla en opartisk rapportering till läsarna. Magasinet Paragraf ha valt att ej publicera advokat Ola Bengtssons svar på magasinet Paragrafs artikel varpå de brister i objektivitet och god pressetik i frågan om näthatsgranskaren Tomas Åberg där de ensidigt propagerar för Tomas Åbergs rätt förvanska svensk lag.

Ola Bengtssons svar innehåller en viktig kärnfråga vi måste ta upp till diskussion : - ska en skadelidande kunna använda samma skadeståndsanspråk om och om igen i svensk domstol ? Låt oss jämföra med övrig lagstiftning. En person som begått ett brott får enligt vår grundlag Regeringsformen 2 kap. §11 endast dömas en gång för sitt brott, brottsoffret för brottet får alltså endast ETT skadestånd för det dömda brottet då domstol inte inrättas för redan begången gärning, tvist eller mål, ETT straff får utdömas för ETT brott.

Regeringsformen 2 kap.§11 :
11 § Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för ett visst mål.
Denna princip återkommer i skadeståndsärenden som avgörs i domstol, domstol får inte inrättas för redan begången gärning, viss tvist eller visst mål, ett skadeståndsärende som en gång avgjorts får alltså ej tas upp till ny prövning. Det märkliga med näthatsgranskaren är att de använder samma skadeståndsgrund mot flera olika personer, samma skadeståndsgrund kopieras om och om igen i svenska domstolar för att kräva skadestånd av nya personer. Det är en konstig draghjälp näthatsgranskaren Tomas Åberg får av svenska domstolar för att runda vår grundlag. Svenska myndigheters draghjälp till Tomas Åberg är märklig även i andra avseenden : år 2018 anmäldes totalt 22476 våldtäkter (BRÅ), av dessa 22.476 anmälda våldtäkter gick 33.6 % till förundersökning varav 6.1% (1374 personer) lagfördes. 

Låt oss jämföra dessa siffror med näthatsgranskarens statistik från deras site nathatsgranskaren.se (länk) om hur många de lyckats anmäla och fälla för näthat. År 2017 anmäldes 800 personer till polisen för näthat, fram till 2019 hade fler än 200 personer som näthatsgranskaren anmält lagförts. Underlaget är bristfälligt eftersom vi nekas insyn i den offentligfinansierade näthatsgranskaren trots att vi principiellt har rätt till insyn i de verksamheter vi betalar med vår skatt så jag är tvungen gissa, jag väljer avrunda nedåt för att inte överdriva, siffrorna är förmodligen högre.

Estimering statistik :
Av näthatsgranskarens 800 anmälda personer (2017) per år döms gissningsvis 50 personer vilket ger en utdelning av 6,3% dömda personer per år (800 anmälda / 50 dömda), alltså nästan samma kvot för antal anmälda/fällda som lagförs för våldtäkt. Kostnaden i tid som polis och åklagare lägger på Tomas Åbergs anmälningar vet vi inte så här blir vi tvungna gissa. Många ärenden kan troligen avskrivas omgående efter 2-4 timmar bedömning, en okänd andel leder till förundersökning och det vi vet är att fram till 2019 har cirka 200 ärenden gått vidare till förundersökning, åtal och dom. Förundersökningstiden bör vara minst 40 timmar plus cirka 40 timmar åtalsförberedelse viket ger 50 domslut = 80 timmar x 50 åtal = 4000 timmar arbetstid hos åklagare och polis bara under 2019. Till detta kommer de 750 anmälningar som inte lett till fällande domslut, ett lågt räknat överslag om 10 timmar per ärende ger 750 ärenden á 10 timmar = 7500 timmar.

Årsarbetstiden år 2019 var 1979 timmar per arbetare (arbetsgivarverket) vilket innebär att näthatsgranskaren antagligen sysselsatte minst  4000+7500 timmar = 6 personer inom polis och åklagare på heltid år 2019 i detta antagande. Jag har ej inkluderat tiden för domstol som troligen uppgått till två dagar huvudförhandling samt 3 månader förberedelse tid av fullbemannad domstol.

Vi är nu framme vid kärnfrågan  : 
- ska rättsväsendets resurser läggas på att utreda våldtäkter eller ska resurserna användas mot de som pratar om våldtäkterna ? 

Det ökande antalet rättsärenden som hets mot folkgrupp har en enkel förklaring, svenska medborgare är förbannade. Sverige har haft folkomröstningar om kärnkraft, EU medlemskap och Euro som valuta men den största kostnaden och förändringen av Sverige, Europas högsta andel invandring med 1.318.925 nya svenskar under perioden 2008-2018 (länk SCB) har ingen medborgare som betalar för kalaset fått yttra en enda åsikt om, Sveriges medborgare ska snällt betala sin skatt utan att yttra en enda åsikt eller tanke om hur denna skatt förvaltas av staten för att förändra nationen, om skatten ska används till skola, sjukvård, omsorg och infrastruktur eller invandring ska de som betalar inte få ha en enda åsikt över utan här anser sig sveriges regering ha rätt till full egenmäktighet prioritera skattemedel oavsett påståenden om demokrati.

Diktaturer möter motstånd, så även sverige. Oavsett justitieminister Morgan Johanssons försök tysta ner kritik mot sittande regering genom att försöka strypa yttrandefriheten i sverige kommer kritiken förr eller senare formas till betydligt smartare sätt uttrycka sitt missnöje mot sittande regering genom att skapa majoritet i medborgarrättsföreningar (tex FRR) även om många kritiker idag prioriterar att försätta sig själva i en straffbar situation istället för att samarbeta och samverka för att stärka sina grundläggande mänskliga rättigheter fastställda av FN och EU oavsett olika diktaturers försök förfölja kritiker. Med detta försök förklara bakgrund och orsakssamband vill jag lyfta fram Advokat Ola Bengtssons viktiga synpunkter :

Ola Bengtsson : Ang den sk Näthatsgranskarens förslag till Joakim Lamotte :
Den sk Näthatsgranskaren Tomas Åberg har tillskrivit journalisten Joakim Lamotte gällande förslag till ”förlikning” i vilket Åberg lovar att inte jaga och stämma de personer som delat Lamottes inlägg på Facebook. 
Brevet är publicerat i Magasinet Paragraf den 20 januari.
Huvudpersonen i den statligt finansierade föreningen Näthatsgranskaren, Tomas Åberg har reagerat kraftigt på en artikel journalisten Joakim Lamotte skrivit om Åberg. Då åklagare valde att inte ta upp Åbergs förtalsanmälan satte Åberg igång att stämma personer som delat Lamottes artikel. Detta inte som brottmål utan som tvistemål.
Åberg har vid ett flertal tillfällen lyckats få sig tillerkänd skadestånd på mellan 5-15,000 kr. Oaktat att en skada, i detta fall kränkningsersättning, endast kan utgå för en delning, ett och samma förtal, har Åberg lyckats bli ersatt för samma delning flera gånger. Nu är det dock så att svensk  skadeståndspraxis endast medger ersättning för liden skada en gång. Men teoretiskt skulle Åberg här kunna stämma över tiotusen personer som delat Lamottes inlägg. Möjligen är det denna insikt om vad som gäller som Åberg drabbats av när han nu vill förlikas. 
Men hur skall då detta ”förlikningsförslag” bedömas? Ett förslag om att Åberg om han får 100,000 kr skall sluta stämma dem som delat Lamottes inlägg ? Pactum Turpe? Ett avtal rättsordningen inte accepterar? Eller är det ett försök att tysta Lamotte genom vad som närmast liknar utpressning och i vart fall tangerar övergrepp i rättssak?

I vart fall avser vi att driva ett av Åbergs fall så långt det går. Emedan Åbergs ”affärsidé” är en innovation och rättsläget oklart torde det vara ett fall för HD. (Undertecknad har fö ett antal vägledande HD fall).
Slutligen : Sålunda står nu Lamotte inför ett dilemma. Om Lamotte inte går med på Åbergs krav, kommer Åberg fortsätta jaga och stämma pensionärer. Det synes som att Åberg nu tappat alla sina koncepter i sitt hat mot Lamotte och jakt på upprättelse med pensionärer som gisslan.


Advokat Ola Bengtsson, pensionerad men fortfarande verksam jurist, har varit verksam som jurist över 30 år, medverkat till flera NJA publiceringar, drivit ideellt arbete som Sveriges första diskrimineringsbyrå, föräldrarätts-organisationer och idag sittande ordförande i Yttrandefrihetsombudsmannen. Ola beskriver sig som humanist med fokus på alla människors lika rätt, värde och värdighet.

Ola Bengtsson, jurist.















LexNoxa, 2020-01-23, Peter Martinsson.

Redigerad 2020-01-23, 21:00, korrigering syftningsfel.