torsdag 16 september 2021

Senast på LexNoxa :

 Kyrkovalet - vad gäller ? 

Söndagen 19 september är det val i svenska kyrkan men vad är det som gäller ?

1. Endast de som är medlemmar i svenska kyrkan får rösta.  
2. Alla medlemmar från 16 år och uppåt med giltigt röstkort och identitetskort får rösta på valfri ort.
3. På valdagen sker röstningen i lokal vallokal.
4. Valet sker enligt kyrkans egna lag, Kyrkoordning för svenska kyrkan SvKB 1999:1, 38 kap.
5. Sveriges regering, riksdag eller stat har INGENTING att göra med svenska kyrkans val.


Den 1 Januari år 2000 skiljdes Svenska kyrkan och svenska staten från varandra. Svenska kyrkan finansieras inte längre via allmän skatt utan de som valt vara medlemmar betalar en speciell kyrkoavgift som är cirka 0.9 % av inkomst beroende på församling. Begravningsavgiften är en allmän skatt eftersom ingen hittills lyckats undkomma begravning oavsett trosuppfattning och kostar varje medborgare ca 0,25 kronor /år  beroende på församling och hanteras av svenska kyrkan.

Svenska kyrkan är demokratisk i likhet med Sveriges statsskick men istället för politiska partier har kyrkan "nomineringsgrupper" som är sammanslutningar och intressegrupper du kan ge ditt förtroende genom att välja på söndag 19 september 2021 och som sedan kommer påverka hur kyrkan fungerar kommande 4 år till nästa kyrkoval tredje söndagen i september 2025, se mer info hos svenska kyrkan här (länk).

Valförrättning.
Eftersom svenska kyrkan är skild från staten gäller svenska kyrkans egna regler som är mycket lika Sveriges lagar med några undantag jag listat ovan. Kyrkovalet förrättas enligt Svenska kyrkans kyrkoordning SvKB 1999:1 kapitel 38 (länk). Precis som i Vallag SFS 2005:837 har kyrkan klara och tydliga regler för förtidsröstning, röstmottagning, rösträkning och valresultat (ej ångerrröstning länk). Det är definierat vad som är giltig röstsedel och kraven på de som ska rösta (medlem i svenska kyrkan, minst 16 år och upptagen i röstlängden). För val till kyrkomötet används gula valsedlar, val till stiftsfullmäktige rosa och för val till kyrkofullmäktige vita valsedlar. Om valsedlar saknas på röststället får röstaren skriva det namn eller nomineringsgrupp på en blank valsedel röstaren önskar välja, det är alltså ingen katastrof om valsedlar saknas men skriv tydligt och klart. Att skriva eller rita oväsentligheter kan leda till att rösten förkastas. Du hittar listor med namn och beteckning på giltiga nominerade personer och nomineringsgrupper i vallokalen.

Offentlighet. 
För att medborgarna ska känna förtroende för valresultatet och utesluta misstankar om valfusk är hela valprocessen offentlig, öppen för vem som helst, det går alltså inte komma med påståenden om valfusk om man inte närvarat rösträkningen utan endast de som övervakat rösträkningen kan göra sakliga påståenden så de som inte närvarat valprocessen ska helt enkelt hålla käften om valprocessen. Vid denna offentlighet av röstmottagning och rösträkning är det viktigt att valhemligheten respekteras och att INGEN STÖR utan agera lugnt, tyst och ordnat. Ingen ska kunna se hur någon annan röstat och av denna anledning används anonyma kuvert där röstaren stoppar ner sina valsedlar i ett avskilt bås utan insyn. Offentlighet betyder att det är tillåtet filma och/eller ljuduppta för personligt bruk men att filma eller ljuduppta i ett avskilt valbås är inte tillåtet eftersom det kan bryta sekretessen för hur en person röstar. Det är inte olagligt inneha dessa filmer eller ljudfiler för personligt privat bruk men det kan bli olagligt publicera dessa offentligt på exempelvis internet beroende på vad filmen visar, att filma tex röstmottagningen där någon identifierar sig med personnummer kan bli ett brott mot sekretessreglerna så missbruka inte denna rätt. Respektera valförrättarnas rätt till integritet så filma inte i onödan utan endast i yttersta nödfall i bevissyfte vid misstanke om oegentlighet och stör inte arbetet. Stora störningar av valprocessen kan ledas till att valkretsen ogiltigförklaras och får göras om.

Röstmottagning.
Det som behöver övervakas i ett val är röstmottagningen och rösträkningen. I röstmottagningen kontrolleras att de som röstar är behöriga, lämnar max en röst per valurna, att valurnorna är obrutna fram till rösträkning och att röstmottagare lägger rätt röst i rätt valurna. Eftersom valsedlarna har olika färger är det ingen katastrof om en röst råkar hamna i fel valurna eftersom denna enkelt läggs rätt efteråt. När valdagen är slut stänger vallokalen och alla förtidsröster (brevröster) kontrolleras mot röstlängden och läggs i valurnan innan valurnan bryts, töms på ett bord och rösträknarna öppnar kuverten och räknar rösterna. Eftersom de genomskinliga valurnorna står mitt i en offentlig lokal med allmän access är det låg sannolikhet någon tar risken sabotera valet för den valkretsen för vid misstanke om sabotage av valet kan valet göras om.

Rösträkningen.
Rösträkningen är offentlig vilket betyder att du är fri övervaka rösträkningen. Rösträkningen börjar med brytandet av valurnans plombering och valkuverten töms ut på ett stort bord där rösträknarna börjar öppna kuverten. Kolla att ingen röst råkar följa med valkuverten som kasseras efter kuverten kontrollerats att de är tomma. Oftast sorteras rösterna i högar i mitten på bordet per nomineringsgrupp och respektive rösträknare räknar igenom högarna, rösträknarna räknar igenom varandras högar och uppger antalet. Om det uppstår differens i högarna kontrollräknas rösterna igen fram till alla rösträknare är överens. När samtliga rösträknare är överens har man ett preliminärt resultat för valdistriktet som kommer publiceras officiellt. Det som tillkommer till det preliminära resultatet är de röster som är tveksamma på grund av felstavning, otydlig text eller annan oklarhet som bedöms senare av den lokala valnämnden.

Den svenska modellen av val där vi öppet räknar färgkodade papperslappar är mycket svår att fuska med. De observatörer som granskar rösträkningen ser hela tiden rösträknarens hantering och räkning av papperslapparna, rösterna, och kan själv kontrollräkna tyst men vänligen var tyst och stör inte processen, du är där för att övervaka, inte sabotera.


LexNoxa 2021-09-16, Peter Martinsson.


Väsentliga paragrafer ur Svenska kyrkans kyrkoordning SvKB 1999:1 kapitel 38 (länk).

Ogiltiga valsedlar
60 § En valsedel är ogiltig om den :
– saknar beteckning på nomineringsgrupp eller har mer än en sådan beteckning,
– har en beteckning för någon nomineringsgrupp som inte finns på den av stiftsstyrelsen enligt 31 § fastställda grupp- och kandidat-förteckningen för valkretsen, eller
– har kännetecken som uppenbart har gjorts med avsikt.
Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om alla är lika i fråga om beteckning för nomineringsgrupp ska dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om de särskilda personrösterna, ska någon personröst inte räknas. (SvKB 2003:9; 2007:5)

När personröst inte ska räknas
61 § Någon personröst ska, utöver vad som sägs i 60 § andra stycket, inte räknas om :
– kandidaten inte är valbar,
– namnet inte har upptagits för nomineringsgruppen på den av stifts-styrelsen enligt 31 § fastställda grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen,
– det har lämnats mer än tre särskilda personröster,
– det inte framgår vem en personröst avser eller
– en personröst inte har lämnats på det sätt som anges i 46 § andra eller tredje stycket. (SvKB 2003:9; 2007:5)


Inledning
Inom kyrkan väljs människor till olika förtroendeuppdrag och för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar. Så har det varit genom kyrkans hela historia. I mycket har kyrkans besluts-ordningar knutit an till men även påverkat vad som har gällt i det samhälle där kyrkan har verkat. Svenska kyrkan har den ordningen att de kyrkotillhöriga väljer sina företrädare i beslutande organ genom demokratiska val. Därigenom ger de kyrkliga valen var och en som tillhör kyrkan en möjlighet att ta ansvar för hur församlingen ska fullgöra sin grundläggande uppgift och hur stiftet och den nationella nivån ska främja den uppgiften. Denna breda delaktighet i kyrkans styrelse har också sin grund i kristen människosyn och i Guds folks gemensamma ansvar på dopets grund för kyrkans alla angelägenheter. Valsystemet kan utformas på olika sätt så länge grundläggande värden tas till vara. Dit hör rätten till fria val som ger möjlighet för var och en att med lika rösträtt välja enligt sin egen övertygelse. Valhandlingen har också betydelse som ett uttryck för samhörighet med kyrkan.


Valdag
6 § Alla ordinarie direkta kyrkoval i hela landet ska hållas samma dag. Valdag ska vara tredje söndagen i september. Ordinarie kyrkoval hålls vart fjärde år. Vid omval ska kyrkostyrelsen efter samråd med stiftsstyrelsen bestämma vilken dag som ska vara valdag. (SvKB 2003:9)

Anmälan av kandidater
28 § Andra än anmälda kandidater för registrerade nomineringsgrupper är inte valbara. Kandidaterna ska skriftligen förklara att de gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla dem. Förklaringen ska finnas när nomineringsgruppen registrerar kandidaten och senast ha inkommit till stiftsstyrelsen den dag en anmälan enligt 29 § tredje stycket eller 30 § andra stycket ska ha inkommit. En nomineringsgrupp får inte anmäla mer än en lista på kandidater i varje valkrets till respektive val. (SvKB 2003:9; 2015:6; 2019:6)

Valsedlars utseende
34 § Valsedlarna ska vara tillverkade av samma papper och vara i format
105 x 148 millimeter (A 6). För val till kyrkomötet ska användas gula, för val till stiftsfullmäktige rosa och för val till kyrkofullmäktige vita valsedlar. (SvKB 2003:9; 2012:14)

38 § För var och en som finns i en röstlängd ska kyrkostyrelsen upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt ska det upprättas ett gemensamt röstkort. För väljare som inte har någon känd adress ska det upprättas röstkort bara om de begär det.
Ett röstkort ska innehålla uppgift om
1. väljarens namn och nummer i röstlängden, och
2. vilka val som väljaren får delta i.
Röstkortet bör också innehålla annan information om valet. (SvKB 2003:9)

KUVERT
42 § För val ska det finnas valkuvert och kuvert för brevröstning samt de övriga kuvert som kyrkostyrelsen beslutar. De kuvert som ska användas vid val hålls till handa bara genom kyrkostyrelsen. De ska i god tid före valet finnas hos valnämnderna, på samtliga pastorsexpeditioner eller motsvarande och stiftskanslier i landet samt på kyrkokansliet. (SvKB 2003:9)

43 § Valkuvert ska vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avslöjas. (SvKB 2003:9)

RÖSTNING
44 § All röstmottagning ska vara offentlig. (SvKB 2003:9)

45 § Väljarnas valhemlighet ska skyddas. På varje röstmottagningsställe ska det finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert. (SvKB 2016:3)

46 § För att avge sin röst ska väljarna för varje slag av val de vill delta i
1. ta en valsedel,
2. lägga in valsedeln i ett valkuvert utan att vika den, och
3. försluta valkuvertet.
Väljare som vill lämna särskilda personröster ska på valsedeln markera detta i det särskilda utrymme för personröst som finns vid de kandidater som de helst vill se valda. I varje val får högst tre kandidater ges en särskild personröst. Om det förutom gruppbeteckning har skrivits kandidatnamn på en blank valsedel, ska väljaren anses ha lämnat en särskild personröst för vart och ett av de tre första kandidatnamnen.
Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper dem vid röstningen. (SvKB 2003:9; 2007:5)

51 a § En röstningslokal ska alltid hållas öppen för röstning under minst två sammanhängande timmar. I varje församling eller, om församlingen ingår i ett pastorat, i pastoratet ska en av de röstningslokaler som har anordnats vara öppen varje vardag under den period som anges i 49 §. Denna lokal ska under samma period, utöver vad som anges i första stycket, även hålla öppet minst en dag vardera veckan mellan klockan 17.00 och 20.00. På valdagen ska en röstningslokal i varje församling eller, om församlingen ingår i ett pastorat, i pastoratet vara öppen för röstmottagning under den tid som enligt 51 § första stycket första och andra meningen gäller för röstning i en vallokal. Röstmottagningen avslutas klockan 20.00. Valnämnden ska besluta vilka öppettider som i övrigt ska gälla för röstningslokalerna inom dess område. Stiftsstyrelsen får på begäran av valnämnden i ett enskilt fall besluta om undantag från första och andra styckena om det finns särskilda skäl. (SvKB
2015:6; 2019:6)

Brevröstning genom postbefordran
54 § Väljare som vill brevrösta ska för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valkuvert. Väljaren ska därefter i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för brevröst och klistra igen detta. Väljaren ska på ytterkuvertet skriva under en försäkran att kuverten gjorts i ordning på detta sätt. De två vittnena ska där skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Väljaren ska därefter lägga ytterkuvertet och sitt röstkort i ett omslagskuvert som ska skickas till stiftsstyrelsen. Försändelsen ska ha kommit in till stiftsstyrelsen senast fredagen i veckan före valdagen.
Väljare som befinner sig utomlands får skicka sin brevröst till kyrkostyrelsen. (SvKB 2003:9; 2015:6)

Brevröstning genom bud
55 § Väljare som inte kan komma personligen till något röst-mottagningsställe får lämna sin brevröst genom bud. Den som anlitas som bud ska ha fyllt 18 år. (SvKB 2003:9; 2015:6)

Preliminär sammanräkning
58 § Omedelbart efter att röstningen i vallokalen har förklarats avslutad och samtliga valkuvert som ska läggas i valurnan har lagts ner i den ska valförrättarna räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och ska genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt.
Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen i vallokalen har avslutats ska valförrättarna till valnämnden överlämna röstlängden, protokollet, ytterkuvert samt valsedlar i förseglade omslag. Valnämnden ska se till att samtliga dessa handlingar kommer in. Om någon handling saknas ska den begäras in. Valnämnden ska därefter omgående vidarebefordra röstlängder och övrigt material till stiftsstyrelsen. (SvKB 2003:9)

Slutlig sammanräkning
59 § Stiftsstyrelsen ska göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet. Kyrkostyrelsen ska på grundval av resultatet av den slutliga sammanräkningen fördela mandaten i kyrkomötet. Stiftsstyrelsen ska bistå kyrkostyrelsen i den utsträckning som det behövs för att den ska kunna utse ledamöter och ersättare. I fråga om val till stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige ska stiftsstyrelsen fördela mandaten mellan nomineringsgrupperna och för varje valkrets utse ledamöter och ersättare. (SvKB 2003:9; 2012:14)

Ogiltiga valsedlar
60 § En valsedel är ogiltig om den :
– saknar beteckning på nomineringsgrupp eller har mer än en sådan beteckning,
– har en beteckning för någon nomineringsgrupp som inte finns på den av stiftsstyrelsen enligt 31 § fastställda grupp- och kandidat-förteckningen för valkretsen, eller
– har kännetecken som uppenbart har gjorts med avsikt.
Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om alla är lika i fråga om beteckning för nomineringsgrupp ska dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om de särskilda personrösterna, ska någon personröst inte räknas. (SvKB 2003:9; 2007:5)

När personröst inte ska räknas
61 § Någon personröst ska, utöver vad som sägs i 60 § andra stycket, inte räknas om :
– kandidaten inte är valbar,
– namnet inte har upptagits för nomineringsgruppen på den av stifts-styrelsen enligt 31 § fastställda grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen,
– det har lämnats mer än tre särskilda personröster,
– det inte framgår vem en personröst avser eller
– en personröst inte har lämnats på det sätt som anges i 46 § andra eller tredje stycket. (SvKB 2003:9; 2007:5)