 |
| Klicka på bilden för högre upplösning.(© LexNoxa) |
- Till vänster om den röda linjen som utgör gränsen mellan lag och korruption ser du riksdagens instruktion för lagen om tjänstefel. Till höger ser du hur åklagarmyndigheten i sina interna instruktioner glider undan riksdagens regler om tjänstefel. Åklagare som ljuger kommer undan för vem vågar granska åklagare om inte du vill ?
Att läsa riksdagens instruktioner är enkelt, dygnet runt hittar du Laila Freivalds instruktion här länk till prop 1988/89:113 och justitieutskottets betänkande här länk till 1988/89:Ju24 där våra lagstiftare beskriver hur lagen om tjänstefel i Brottsbalken 20 kap.§1 ska användas och inte användas. För att klargöra hur grovt sveriges åklagarmyndighet förfalskar våra lagar måste vi först påminna om hur lagar stiftas i sverige. Lagstiftningsprocessen är fastslagen i vår grundlag Regeringsformen 1 kap.§4 (länk) :
4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.Utifrån grundlagen, Regeringsformen 1 kap.§4, kan vi lista följande fakta, den är självklar men jag vill gnugga in detta lite extra hårt för klarhet av sveriges statsskick :
Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning.
1. Svensk lag stiftas av dina och mina folkvalda riksdagsledamöter.
2. Svensk lag beslutas på bekostnad av din och min skatt.
3. Svensk lag ägs av dig och mig. Vi, oss, medborgare i sverige som betalat för lagen och dess tillkomst.
4. Det finns ingen svensk myndighet som "äger lagen", lagen är vår, din, min, deras, vår gemensamma lag.
5. Det finns ingen annan lag än din och min lag.
6. Den skrivna lagen som beslutats av våra folkvalda ledamöter i vår riksdag är den som gäller, det finns ingen annan hemlig lag, föreskrift eller regel, inget annat.
7. Riksdagens granskare, Justitieombudsmannen och Riksrevisionen ska kontrollera att sveriges myndigheter följer våra lagar.
Lagstiftningsprocessen.
När dina och mina lagar, våra lagar stiftas i vårt parlament riksdagen börjar det med att en folkvald riksdagsledamot uppmärksammar ett problem och skriver ett förslag hur problemet ska åtgärdas. Om riksdagsledamoten är medlem av vår regering kallas förslaget proposition, om förslaget skrivs av någon utanför regeringen är förslaget en motion. I förslaget beskrivs vilket problem som ska lösas och hur problemet ska lösas, till exempel med en ny lag. Riksdagen beslutar sedan att utreda saken vidare eller avslå förslaget, om saken utreds vidare tillfrågas olika experter, instanser och sakkunniga för att bygga en så klok lag som möjligt. När förslaget är utrett och klart behandlas det i ett av riksdagens utskott där utskottet sammanställer konkreta förslag i ett betänkande som presenteras för riksdagen som bifaller eller avslår utskottets betänkande med förslag.
Om lagförslaget bifalls är lagen beslutad och då är politikernas arbete i riksdagen klart, våra folkvalda riksdagsledamöter har utrett och satt samman en lag som de lämnar för att tas i drift av sveriges myndigheter som ska använda, förvalta och utöva lagen. De utredningar, yttranden och betänkanden som riksdagen satte samman när de byggde upp lagen är instruktionerna för hur lagen ska användas och det är i dessa förarbeten som lagstiftarna i vår riksdag förklarar, beskriver och instruerar hur lagen ska användas och inte användas, det är i riksdagens förarbeten till lagen som myndigheter får sina instruktioner hur lagen ska tillämpas.
Lagen om tjänstefel.
Om du jämför riksdagens instruktioner om tjänstefel med åklagarmyndighetens interna föreskrift 2018:4 (länk) om straffbart tjänstefel är det svårt tro det är samma lag. Åklagarmyndigheten har i sin interna instruktion om straffbart tjänstefel förfalskat riksdagens instruktioner så grovt att instruktionen i sig ser ut utgöra ett tjänstefel men så länge du väljer att skydda de åklagare som begår brott och ljuger om sveriges lagar och istället anklagar våra politiker för att göra ett dåligt jobb (fast du själv inte har läst riksdagens förarbeten) kommer dessa åklagare som ljuger undan med grova bedrägerier och lögner om du inte tar reda på fakta. Om du hellre hjälper åklagare ljuga och sprida dimridåer för att de ska kunna undkomma brott själva blir du en del av problemet i svensk rättsröta.
Fakta om lagen om Brottsbalken 20 kap. §1, tjänstefel.
- Den 1 Juni 1989 beslutade sveriges riksdag bifalla Justitieutskottets betänkande 1988/89:Ju24 där justitieutskottet i sin helhet stöder justitieminister Laila Freivalds förslag till straffskärpning av tjänstefel i Brottsbalken 20 kap.§1. Laila Freivalds beskriver på sidan 8 varför hon anser det nödvändigt driva igenom en straffskärpning av tjänstefel :
"För att allmänhetens förtroende för den offentliga verksamheten skall kunna bevaras är det viktigt att bestämmelserna är tillräckligt effektiva i situationer då ett ingripande är påkallat".
"det är därför enligt min mening klart att man inte kan vara utan ett ändamålsenligt utformat, speciellt sanktionssystem".Huvudpunkterna i Laila Freivalds förslag till straffskärpning samt utökning av straffansvar vid tjänstfel i sin instruktion, proposition 1988/89:113 är följande :
- "Straff skall kunna utdömas inte endast för gärningar som innefattar felaktig myndighetsutövning utan också för vissa andra oriktiga handlingar som har nära anknytning till myndighetsutövning"
- "för straffansvar skall inte längre krävas att gärningen har medfört förfång eller otillbörlig förmån."
- "oaktsamhet - och inte som nu endast uppsåt eller grov oaktsamhet - skall vara tillräckligt för straffansvar"
- "Det kan gälla att en offentlig funktionär förstör eller tappar bort bevismaterial eller lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter".
- "Ett exempel är att ett beslut fått ett felaktigt innehåll genom att någon försummelse vid ärendets handläggning eller på grund av att ett yttrande eller annan utredning i ärendet varit felaktig eller vilseledande".
- "Ytterligare ett exempel är att en myndighets beslut blir felaktigt på grund av det underlag som det bygger på är oriktigt eller ofullständigt till följd av försummelse".
- "hit hör också felaktiga kallelser eller andra underrättelser till parter och vittnen".
- "detsamma gäller skador som vållas genom fel vid protokollföring, registrering eller expediering av beslut".
- "Uppsåtligt brott som inte är grovt och brott som begås av oaktsamhet ges beteckningen tjänstefel". (böter - fängelse)
- "Är ett uppsåtligt brott att anse som grovt skall dömas för grovt tjänstefel". (6 mån - 6 år fängelse).
....eller varför inte bara jämföra hur åklagarmyndigheten förfalskat riksdagens instruktioner sida vid sida ? Till vänster om den röda linjen åklagarmyndighetens interna instruktion, Rättspm 2018:4 om straffbart tjänstefel, och till höger riksdagens instruktion prop.1989:113 om utökat straffansvar för tjänstefel (klicka för större bild) :
 |
| Klicka på bilden för högre upplösning.(© LexNoxa) |
...oooj hoppsan, en sida till :
 |
| Klicka på bilden för högre upplösning.(© LexNoxa) |
Åklagarmyndigheten, tjuvpacket.
Visst blir det konstigt om en myndighet knåpar ihop en egen föreskrift för att fria sig själva från åtal om tjänstefel som ser ut vara i direkt strid med våra lagstiftares instruktioner för utökat straffansvar vid tjänstefel ? Sveriges åklagarmyndighet har blivit en korrupt aktivistisk myndighet som istället för att utöva lag förvrider och förfalskar vår lag. Tjuvpacket på åklagarmyndigheten ljuger och hittar på för att fabricera åtal mot personer de inte gillar på grund av att de är män, fel politisk uppfattning, hästägare eller något annat samtidigt som de vrider sig ur sina torra skinn för att fria personer av rätt kön eller politisk uppfattning (=feminist) de inte vill åtala. Alltihop utgår från riksåklagare Petra Lundh som med symptom av mentalsjukdom anser det viktigare hata halva sveriges befolkning av män än att följa svensk lag. Petra Lundh som uttalat hatar halva sveriges befolkning och har som hobby att hata och diskriminera folkgrupper borde aldrig komma i närheten en position som riksåklagare.
Åklagarmyndighetens tjänstefel om tjänstefel.
Det ser faktiskt ut som om åklagarmyndighetens interna föreskrift Rättspm 2018:4 i sig kan utgöra ett tjänstefel. Läs den gärna, här är länken igen (länk) och fundera på om åklagarmyndigheten i sin märkligt osakliga instruktion som utgör bedömningsgrunder för att fria dem själva från åtal om tjänstefel missbrukar sina befogenheter för att ge sig själva otillbörliga förmåner. Instruktionen baseras på en fallbeskrivning som är en snyfthistoria om en stressad åklagare som gör fel i ett häktningsbeslut, lite i förbigående frias även en medlem ur den domarkår som har mandat döma åklagare för tjänstfel från tjänstefel på egen hjälteinsats vid krigsfronten. Om åklagaren i fallbeskrivningen är stressad pga arbetsbelastning eller inkompetens framgår inte i instruktionen för bedömning av tjänstefel där stress alltså anges som en tillåten grund för att begå brott, lite som att det är okej att du snattar i en affär om du har för bråttom stå i kö till kassan för att betala för varan. Att åklagarmyndigheten baserar sin egna instruktion på en snyfthistoria om sin egna verksamhet för att förespråka åtalsimmunitet för sig själva som åklagare kallas normalt jävssituation men här gäller åklagares bedömning...så nej.
Låt oss se hur lagstiftarna resonerar i sina riktlinjer för att bedöma tjänstefel, vad är riksdagens förväntningar på en myndighet som åklagarmyndigheten ? Hur förväntas en åklagare agera ? Justitieminister Freivalds prop.113, sid 24:
""Vad som gäller för uppgiften" avser regler som mera konkret tar sikte på hur en viss uppgift skall handläggas t.ex. rättegångsbalkens regler, förfarandereglerna i förvaltningslagen eller en myndighets föreskrifter som direkt angår myndighetsutövningen".- Justitieminister Freivalds krav på extra noggrannhet inom rättsväsendet, prop.1989:113, sid 25 :
"Men även andra fall där gärningsmannens handlande vittnar om en avsevärd likgiltighet för sin uppgift kan vara sådan att de bör beivras på straffrättslig väg. Av stor vikt är också verksamhetens art. Inom områden där kraven på korrekt handläggning är särskilt stora kan det finnas anledning föra strängare bedömning än i andra fall. Det gäller tex inom rättsväsendet"....sååå, vi har alltså en åklagarmyndighet som knåpat ihop en instruktion åt sig själva där tjänstemännen på åklagarmyndigheten gör allt för att med hjälp av en snyfthistoria om en stressad åklagare i sin instruktion på 11 sidor listar diverse randiga skäl och orsaker till hur de ska kunna fria sig själva från ansvar om tjänstefel. Instruktionen som är helt inriktad på att leta orsaker för att åklagare ska kunna fria sig själva från ansvar är författad i en verksamhet som specifikt listats av justitieminister Freivalds med uttalat extra höga krav på korrekt handläggning som ska bedömas extra strängt.
Åklagarmyndighetens påhitt att knåpa ihop en instruktion för att ge sig själva och sveriges tjänstemannakår total åtalsimmunitet från åtal om tjänstefel ser ut stämma ganska bra med justitieministerns beskrivning av missbruk av befogenheter och otillbörlig förmån under bedömningen av grovt tjänstefel....
Proposition 1988/89:113, sid 26: Grovt tjänstefel:
"En sådan omständighet är om gärningen har inneburit att tjänstemannen allvarligt missbrukat sin ställning. Härmed avses att någon missbrukar de befogenheter som givits honom. Exempel på detta är att en domare avsiktligt meddelar en felaktig dom eller att en tjänsteman i något hänseende låter förhållande av jävsnatur påverka sitt handlande"Vad tycker du ? Visst vore det fint få ljuga ihop lite egna instruktioner för ett eget lagrum med egna regler ? Själv snickrar jag på ett Rättspm om fri hastighet mellan kl 16:15 till 17:00 för röda bilar och gratis kaffe.
Åklagarmyndighetens laglöshet, lögner, bedrägeri och förfalskning av våra lagstiftares instruktion om utökat straffansvar för tjänstefel beskrivs spöklikt pricksäkert av Justitieombudsman Hans Ragnemalm och Justitiekansler Hans Stark på sida 20 och 21 i proposition 1988/89:113, förslag om utökat straffansvar vid tjänstefel :
"JO anför att i praxis har visat sig att de nuvarande straffbestämmelserna inte är tillräckliga när det gällt att komma till rätta med klart straffvärda förfaranden som har samband med myndighetsutövning. Detta har enligt JO lett till att allmänheten i viss mån fått minskat förtroende för den offentliga verksamheten".
"Enligt JK har tillämpning av straffbestämmelserna visat på oklarheter och brister som ger anledning till översyn".Den politiker som inför valet 2022 lovar att författa en motion om utökat straffansvar inom åklagarmyndigheten kommer troligen vinna många röster, träsket behöver rensas. Om du inte orkar vänta till valet 2022 utan vill göra ditt val nu är du välkommen ansluta dig som medlem och hjälpa oss i Folkrättsrörelsen (länk) agera för lag och rättvisa, vi anser Sveriges lagar är ganska bra men våra lagar måste gälla alla, utan undantag, även åklagare som ljuger.
LexNoxa 20200304, Peter Martinsson.
