Ännu ett bedrägeri av riksåklagaren.

För att minska risken att sveriges rättsväsende ska påverkas genom mutor har sverige ett system med nämndemän. Nämndemän är personer som utsetts av ett politiskt parti representera allmänheten i våra domstolar och tjänstgör i rättsärenden efter lottning. Nämndemän har samma talan som juristdomaren i ett rättsärende och blir lagstiftarnas (riksdagens) representant jämte juristdomaren, en förnuftets och folkets röst och genom den hemliga lottningen blir det svårare muta en nämndeman inför ett rättsärende. Men ibland blir det fel, riktigt fel.

Skandaldomen.

I Solna tingsrätt avkunnades en dom som friade en man som misshandlat sin fru av nämndemän som ville döma enligt muslimska sharia regler istället för svensk lag i en svensk domstol. Eftersom religion är baserat på "tycka" och "känna" kan religiösa regler inte användas i svenska domstolar eftersom de är osakliga, ingen ska dömas utifrån vad någon annan "tror" eller "tycker". I skandaldomen anförs följande domskäl :

"Den tilltalades uppgift att han skjutsat målsäganden till och från hennes skyddade boende tyder på att det varit så i det här fallet. Av det inspelade samtalet framgår att hon på ett förslaget sätt försöker få den tilltalade att erkänna att han misshandlat henne, vilket han dock inte gör. Det faktum att hon gjort denna inspelning minskar hennes trovärdighet. Det normala i "dessa kretsar" är vidare att en kvinna berättar för släkten att hon blir misshandlad om hon blir det så att saken kan lösas inom familjen. Det faktum att målsäganden inte sagt till hans släktingar att han slog henne, utan istället anmälde det till polisen, minskar hennes trovärdighet ytterligare. Den tilltalades familj verkar vara en bra familj, till skillnad från hennes, vilket också har betydelse för bedömningen av skuldfrågan."

Som du ser strider nämndemännens domskäl mot flera svenska lagar. Bland annat anser nämndemännen att ett ärende om misshandel som faller under allmänt absolut åtal istället ska göras upp mellan två familjer, inte i domstol, men det är alltså tveksamt om mannen har misshandlat kvinnan eftersom mannen är från en finare familj än kvinnan. Vidare anses kvinnan icke trovärdig eftersom hon anmälde misshandeln till polisen och inte till förövarens släktingar.

Enligt socialstyrelsens direktiv har personal inom vård och skola en skyldighet anmäla misstanke om våld, om barn är inblandade står en skyldighet enligt socialtjänstlagen 14kap.§1c att anmäla. I skandaldomen argumenterar alltså en domare (jag likställer nämndemannen med domare) för att en kvinna som utsatts för misshandel inte ska polisanmäla ett brott under åtalsplikt för att mannen har en finare bakgrund än kvinnan.

Domslutet som i efterhand kallas "Skandaldomen" ändrades i Svea hovrätt och mannen blev dömd för brottet men nämndeman Ebtisam Aldebe går fri från straff och frågan är varför sveriges riksåklagare inte åtalar enligt sin instruktion Åklagarmyndighetens Rättspm 2018:4 "Gränsen för straffbart tjänstefel av åklagare eller domare". I instruktionen redogörs följande bedömningsgrunder om ett brott ska gå till åtal eller ej :

"Utvecklingen i rättspraxis har gått mot att allt fler gärningar som avser fel begångna av åklagare eller domare bedöms som ringa och därmed är straffria. Detta gäller särskilt när enbart oaktsamhet som inte är medveten ligger åklagaren eller domaren till last."

"Det gäller särskilt åsidosättanden som skett enbart av oaktsamhet som inte är medveten. Det som sägs nedan tar i första hand sikte på situationer av omedveten oaktsamhet hos åklagare och domare. När det gäller situationer där åklagare eller domare agerat uppsåtligt eller medvetet oaktsamt får praxis anses vara oförändrad. Det innebär t.ex. att avsiktliga åsidosättanden många gånger bör anses utgöra straffbara tjänstefel, även om åsidosättandena inte medfört några effekter."

För att få tjänstgöra som nämndeman har Ebtisam Aldebe avlagt domareden enligt Rättegångsbalken 4 kap.§11 :

"Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla."

Ebtisam Aldebe har alltså i sin domared inför Solna tingsrätt svurit att hon "ej lag ska vränga", "aldrig orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga". Efter denna domared anses alltså nämndeman Ebtisam Aldebe ha varit helt omedveten om att misshandel ej ska anmälas till polis utan göras upp av släkten, att en man ska frias från misshandel om han är av finare familj samt att misshandelsärenden ska göras upp mellan klaner vid sidan om rättsväsendet.

Är nämndemän ett problem ?
Ofta är nämndemännen det enda hindret mot mutor inom domstolar och därmed ett stort problem för mutade domstolar. Om riksåklagaren underlåter åtala en nämndeman som med avsikt brutit mot våra lagar uppstår en debatt huruvida sverige bör ha nämndemän utan att någon funderar över vad det verkliga problemet är : okunniga straffimmuna förtroendevalda. Om du anser nämndemän måste bort ur sveriges domstolar måste du ta dig en funderare på hur ett system mot mutor ska se ut istället. Att muta en domare är inte speciellt svårt, om domaren tydligt visat sig mutbar genom att offentliggöra en personlig vilja att diskriminera genom islamism eller annan -ism så blir själva mutbeloppet lätt bestämma eftersom inställningen redan finns, genom mutan får domaren bara betalt för den attityd domaren redan har.

LexNoxa 20190412, Peter Martinsson.