Bedrägeriet i Älmhult : Hur grovt ljuger utredarna ?





















-"Mamma slår mig inte längre".

Ska utredare inom socialtjänst och familjerätt kunna åsidosätta ett barns rätt  slippa misshandel för att utredarna är feminister och vill skydda mamman, en kvinna ? Vilka medborgare i Sverige har idag mer rätt till våra lagar än andra ? Vilken politisk läggning ska vara skyddsvärd och vilka barn förtjänar stryk ? Om du läser noga vad utredaren från Älmhult familjerätt skrivit i sitt yttrande till domstolen i en vårdnadstvist ser du hur vriden hela utredningen är. Läs noga vad som skrivs och inte skrivs i yttrandet till domstolen. (För att inte hänga ut barnet eller läkare har jag maskerat namn med 'maskering' ) :

Yttrande till Växjö tingsrätt, 2018-04-09, sidan 3 :
20180209. Barnavårdsutredning inledd, 'barnets namn', 'personnummer' om misstanke att 'barnet' utsatts för våld. I anmälan framgår att 'barnet' sagt att 'mammans namn' stänger in honom på sitt rum och vägrar tända hans lampa som bestraffning för att 'barnet' varit olydig. Orosanmälan inkommer från 'pappans namn' och hans sambo beträffande oro för 'barnet' hemsituation hemma hos 'mamman'.
20180209 inkommer en orosanmälan från ST-läkare 'läkarens namn' på vårdcentralen 'vårdcentralens namn' i 'stad'. Orosanmälan handlar om oro över 'barnets' hemsituation hemma hos 'mamman'. 
20180209 inkommer en orosanmälan från 'socionomens namn', socionom på BUP i 'stad'. BUP har fått en remiss från ST-läkaren, i remissen framgår frågeställningar om misstanke om misshandel av barn. Under utredningstiden hålls 8 enskilda barnsamtal med 'barnet' där hans lärare är närvarande. I samtalen framkommer inget om att 'barnet' skulle utsättas för bestraffning från 'mamman'. Barnavårdsutredaren avslutar utredningen utan åtgärd.

Läs ovan text till domstolen noga. Vad står det exakt, vad står inte ?

- Socialtjänsten har fått in orosanmälningar från barnets skola, en läkare på en vårdcentral och en socionom på BUP (Barn- och Ungdoms-psykologisk mottagning) om misstänkt misshandel av ett barn men utredarna har haft 8 olagliga barnsamtal på barnets skola med ett minderårigt barn utan vårdnadshavarnas medgivande eller kurator/skolsyster närvarande så socialtjänst utredarna vet nu att inget våld har förekommit oavsett oro hos diverse läkare och socionomer.

Nu måste du fråga dig följande :

1. Varför återges inte skolans orosanmälan i yttrandet ?
2. Varför återges inte läkarens bedömning i yttrandet ?
3. Varför återges inte socionomens bedömning i yttrandet ?
4. Varför återges utredarens bedömning av 8 enskilda samtal på en skola men inte en enda av läkares/socionomers/förälders bedömning ? 

Finns det mer ? Är det något utredaren försöker undanhålla för domstolen ? Ja det finns mycket mer. Barnet har under en längre tid fått vård för det våld man misstänker barnets utsatts för och denna vård och denna läkarens bedömning har helt utelämnats i utredarens yttrande till domstolen trots att läkaren yttrat sig i saken i samma domstol i ett rättsärende ett par år tidigare, domstolen fann läkarens bedömning så pass anmärkningsvärd att domstolen tar med läkarens bedömning i domskälen :

VÄXJÖ TINGSRÄTT  DOM 2015-09-25 'TXXXX-XX'Domskäl :
När det gäller 'mammans namn' lämplighet kan den till viss del ifrågasättas med hänsyn till vad som framkommit om att hon slagit eller på annat sätt fysiskt tillrättavisat 'barnet'. Hon har dock tagit emot erbjuden hjälp och enligt uttalanden från 'barnet' själv slår hon honom inte längre. Även 'barnets' positiva utveckling hos BUP talar för att det är korrekt.

Så vad är det som hänt ?

Skolans orosanmälan om våld.
Barnet som tidigare fått vård för misstänkt våld pratar med sin lärare i skolan. det barnet säger gör läraren så pass orolig att rektorn anmäler oro för barnet :






























Skolan gör en orosanmälan till socialtjänsten om barnet. Skolan hör av sig till barnets andra vårdnadshavare, pappan, som blir orolig. Pappan har  gjort flera anmälningar som ignorerats och efter det själv ordnat med vård för barnet. När skolan nu anmäler oro för hans barn känner pappan att han måste ta tag i detta igen och söker återigen vård för barnet men läkarmottagningarna vägrar ta emot barnet utan remiss, pappan får ingen remiss så att barnet kan få någon att prata med. Pappan söker då upp en privat klinik flera mil bort i en annan stad för att få en professionell bedömning. Läkaren på den privata kliniken gör omgående en orosanmälan för barnet och några dagar senare inkommer ytterligare en anmälan från en socionom på BUP i samma stad som fått läkarens material. Barnet får fortfarande ingen remiss till vård därför att en tidigare vårdinsats resulterade i väldigt besvärliga uppgifter mot den mamma socialtjänsten bestämt sig för att skydda. (För att inte hänga ut läkare eller barnet maskerar jag alla namn med 'maskering' ).

2013-11-12, Journalblad kopia patient 'barnets namn'BUP klinikens akut och remissenhet, 1:e skötare 'namn'.
Pappa 'namn' ringer rådgivningen om hjälp för sonen 'barnets namn' berättelser om olika upplevelser med sin mamma. Egenremiss. Ärendet fördelas till Psykoterapeut 'namn'.
2014-01-22 : Psykoterapi Enhet, Psykoterapeut 'namn'.
'Barnets' roll-lek får mig att misstänka att han blir attackerad av någon vuxen.
2014-03-13 Psykoterapi Enhet, Psykoterapeut 'namn'.
Jag frågar rent allmänt om någon brukar slå honom och då tittar 'barnets namn' upp och frågar om jag menar hans mamma. Jag svarar att jag menar ingen speciell, och då svarar 'barnet' att hon har slutat med det. Jag undrar hur han blivit slagen och 'barnet' visar med sin ena hand sin kind och jag undrar hur han kände sig då och 'barnet' gör en min som liknar gråt. 
2014-04-10 Psykoterapi Enhet, Psykoterapeut 'namn'.
'Barnet' säger under leken "dumma unge, gå nu in på ditt rum" eller något liknande. Då jag undrar varför den stora leksaken gör så mot den lilla leksaken säger 'barnet' att "hon kanske inte vill ha barnet". den stora leksaken blir ledsen och den lilla leksaken blir bekymrad över det. 'Barnet' avbryter sedan gestaltningen och vill gå hem.
2014-04-15 Psykoterapi Enhet, Psykoterapeut 'namn'.
'Barnets namn' vill känna hur sanden känns barfota och tar av sig strumpor och skor. Då han sitter med fötterna i sanden säger 'barnet' plötsligt "mamma slår mig inte längre". Då jag undrar om mamma har slagit honom förut säger han bestämt "nej" och spänner ögonen i mig.
2014-10-23 Psykoterapi Enhet, Psykoterapeut 'namn'
Telefonkontakt annan instans. Jeanette Dahlman, socialförvaltningen Markaryd förmedlar att hon kommer att avsluta ärendet som varit pågående på socialförvaltningen. De har avslutat utredningen och hänvisat till annan instans, dvs BUP-mottagningen där det pågår en behandling. Jag efterfrågar någon typ av samarbete men blir hänvisad till att ärendet är avslutat på socialförvaltningen.


VÄXJÖ TINGSRÄTT  DOM 2015-09-25 'TXXXX-XX', Muntlig bevisning :
'Namn' är socionom och arbetar som barn- och ungdomsterapeut sedan 'årtal' på BUP i 'stad'. Hon träffade 'barnet' mellan 10 och 20 gånger under ett år. 'Barnet' hade god anknytning till båda föräldrarna och goda psykologiska resurser. Efter två till tre besök började hon misstänka att 'barnet' utsatts för någon typ av våld. Det framkom ganska tydligt på hans uttryck i terapirummet och senare sa han att han hade blivit slagen av mamma. Hon tvivlade inte på att 'mamman' slagit barnet. Mamman försökte även påverka vad 'barnet' sa till henne. Vid ett tillfälle sa 'barnet' till mamma att han sagt det han skulle, dvs. att hon inte slog honom. Hon gjorde en eller flera orosanmälningar och pratade med Jeanette Dahlman, och kanske någon annan socialsekreterare, tre till fyra gånger. Hon fick känslan av att socialtjänsten var trötta på pappan och ville att BUP skulle lösa problemet. Hon träffade 'barnet' under ett år och såg en positiv utveckling varför hon avslutade samtalen. 'Barnet' blev gladare och sa att mamma slutat slå honom.

Det råder ingen tvekan om att socialtjänsterna i Älmhult och Markaryd har bestämt sig för att skydda mamman oavsett vad denna mamma gör. I denna härva dyker nu en intressant person upp, utredare Jeanette Dahlman. Jeanette Dahlman är oerhört missnöjd med alla anmälningar mot den kvinna Socialtjänsten bestämt sig för att beskydda. Plötsligt inkommer nu en anmälan mot pappan där han anklagas aggressiv och hotfull utan att någon kan förtydliga vad det aggressiva och hotfulla beteendet består av. På en enda anmälan mot pappan startar Jeanette Dahlman två utredningar, jämför detta med endast en utredning av mamman under flera år utifrån alla anmälningar mot mamman från skolan, rektor, läkare, psykoterapeut från BUP och socionom från BUP.  

Pappan som reagerat på de anmälningar som läkare och skola gjort om mammans våld mot barnet och på egen hand sökt och ordnat med vård för barnet har orsakat socialtjänsten mycket problem och väldigt besvärliga uppgifter mot den mamma som ska skyddas av "Ladies circle", uppgifterna är besvärliga att tysta ned och mörka av Jeanette Dahlman. Inte en enda gång har Jeanette Dahlman medverkat till att barnet ska få vård och dgånger Jeanette Dahlman haft möjlighet att stoppa eller avbryta barnets vårdinsatser har Jeanette gjort det. För att nu helt stoppa pappan från att söka privata vårdgivare hotar Jeanette Dahlman med att omhänderta barnet under LVU om inte pappan upphör söka vård för sitt barn :




























Utredare Jeanette Dahlman är aktiv feminist och bland annat aktiv i nätverket "Ladies circle". Det råder inga tvivel hur denna utredare utnyttjar sin myndighetsutövning och använder sin position för att få utlopp för sitt manshat. Jeanette har ett jobb där hon kan trakassera och förfölja det hon hatar mest. Om Jeanette får bestämma ska män fråntas barn även om det klart bevisats det är mamman som misshandlar och att det är pappan som sökt vård för barnet. Om Jeanette Dahlman får bestämma ska män överhuvudtaget inte få ha barn eller ens leva i kommunen.

Jeanette Dahlman, utredare Markaryd socialtjänst.


LexNoxa, 2019-03-01, Peter Martinsson.