Beslutsmotivering,
nyckeln till korruption.
FN-organet Världsbankens definition av korruption |
- I Europa är kraven på rättssäkerhet långt högre än i Sverige, i Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (del av svensk grundlag RF 2§19) artikel 41, rätt till god förvaltning, är samtliga Europeiska unionens instanser skyldiga att motivera sina beslut i ditt ärende i förhållande till vad som anförts. Om du för talan inför EU grand chamber, Europadomstolen, för de mänskliga rättigheterna ska Europadomstolen ange skäl med motivering för domslut, beslut och avslag enligt sitt egna reglemente ECHR (svensk lag SFS 1994:1219) artikel 45.
- I
Sverige är det annorlunda, i Sverige anser vi oss vara fria från
korruption men det beror på den svenska modellen av korruption. Vår
generella bild av korruption där hemliga kuvert med pengar byter
händer under borden som betalning för tjänster gäller inte i
Sverige, den svenska modellen av korruption är att ta betalt för
tjänster som inte utförs, lagar som inte följs, resultatet blir i
slutänden samma. En variant av korruption är till exempel när en
domstol helt ignorerar sitt utredningsansvar och författar domslut i
ärendet ändå. Dessa förfalskade domslut är lätta att känna
igen på att bevisuppgifter och vittnesmål utelämnats i strid med
rättegångsbalken 17 kap.§7, detaljerna utelämnas för att inte
avslöja de mutade domarnas bedrägeri. En en annan variant är att
en åklagare underlåter åtala en brottsling genom beslut där en
korrupt åklagare helt utelämnar beslutsmotivering eller författar
en fullständigt intetsägande beslutsmotivering som inte säger
någonting, en motivering med svepande generaliseringar kopierade
från vilket ärende som helst om att brott ej kan styrkas eller
vidare utredning inte kan motiveras. Inte ett ord refererar vad
anmälaren bevisat, anfört eller påtalat för detaljer som
lagparagrafer och bevisuppgifter i en beslutsmotivering kan avslöja
bedrägeriet och måste utelämnas.
Beslutsmotivering.
Domskäl
och beslutsmotivering handlar i grunden om rättssäkerhet. När en
medborgare anmält ett brott, fel eller överklagat ska medborgaren
få ett svar som medborgaren förstår, den som anmält ett brott
måste få redovisat varför det inte var ett brott om anmälan inte
leder till åtal och en sådan redovisning ska innehålla lagstöd för
beslutet med hänvisning till vad som anförts och bevisats. Våra
lagstiftares egna granskare, Riksdagens ombudsman JO
har i flera fall kritiserat myndigheter för att de inte angett vilka
föreskrifter ett beslut baseras på. När föreskrifter har angetts
har JO kritiserat för att innebörden av föreskrifterna och hur de
är tillämpliga i det enskilda fallet inte har redovisats (JO Ämbetsberättelse 2004/05 s. 188, JO 1996/97 s. 209 och JO 1981/82 s. 276). En
beslutsmotivering ska vara saklig, det är inte tillräckligt att
hänvisa till ”utredningen” (JO 1998/99 s. 214) eller interna
skrivelser (JO 1998/99 s. 189). Om motiveringen följer av en
särskild handling ska beslutet hänvisa till handlingen, handlingen
ska bifogas som bilaga till beslutet (JO 2004/05 s. 160). Synpunkter
från kommunicering inför beslut (Förvaltningslagen §25) ska inte
lämnas obesvarade även om synpunkterna kan framstå som meningslösa
(JO 1994/95 s. 390). Om bedömningen innefattar att särskilda skäl krävs för bifall ska beslutsmotiveringen förklara varför
omständigheterna i ärendet inte utgör sådana särskilda skäl. Inte ens om
en myndighet har stor arbetsbelastning är det skäl för att
underlåta beslutsmotivering (prop. 1971:30 s494). Rätt ska vara
rätt.
Skattefinansierad
organiserad brottslighet.
När
du vet vad du söker är det lätt hitta korrumperade myndigheter och
myndighetspersoner som begår grova bedrägerier, det enda du behöver
läsa är beslutsmotiveringen. Det första du ska leta efter är om
en anmälan eller överklagan förfalskats till ett klagomål, om
myndigheterna kan misstolka en saklig anmälan som klagomål kan de
lätt avfärda vilket ärende som helst. Om ärendeägaren bedöms
vara på alerten går det inte använda klagomålsbedrägeriet och då
måste beslut fattas. Om beslutsmotiveringen är generaliserande och
svepande utan innehåll försöker beslutsfattaren dölja något, om
motiveringen av beslutet inte innehåller en enda detalj för ärendet
som redovisning av vilken lag, lagstöd eller föreskrift som
tillämpats för beslutet vet du att beslutet inte har stöd i lag,
när beslutsmotiveringen inte innehåller en enda referens eller
detalj av vad ärendeägaren anfört, påtalat och bevisat blir
beslutet har dessa uppgifter ignorerats.
Några exempel ur verkligheten på beslutsmotiveringar du
förväntas förstå :
1
: “Inkommen
anmälan/skrivelse rörande XX föranleder ej att utredning inleds”.
-
Varför
ska
utredning inte inledas i ärende 1 ?
2
: “Inledd utredning rörande XX läggs ned då förutsättningar
för åtgärd från socialtjänstens sida ej föreligger”.
-
Behöver barnet i ärende 2 hjälp
(åtgärd)
oavsett socialtjänstens förutsättningar/begränsningar ?
3:
“Med stöd av riktlinjer fastställda av riksdagen tar
riksåklagaren normalt inte upp åklagarbeslut till granskning
när beslutet som i detta fall redan har granskats av en högre
åklagare.”
-
Om varken riksåklagare eller överåklagare
kan
granska underåklagares beslut måste det betyda att vi avlönar
alldeles för många högre åklagare på åklagarmyndigheten ?
4
: “Polismyndigheten gör bedömningen att ingenting i överklagan
ändrar myndighetens beslut tillämpa OSL 10 kap.§3, partsinsyn. För
den händelse kammarrätten gör bedömningen att paragrafen ska
tillämpas menar Polismyndigheten det är av synnerliga skäl för
enskilt intresse att uppgifterna inte röjs”.
-
Enligt
polis finns
synnerliga
skäl
i någons
enskilda
intresse att polisen inte ger en anklagad insyn
i sin anklagelse.
Så vems
enskilda intresse
är
det hemlighålla anklagelsen ? Vad
är de synnerliga skälen
?
5
: “Datainspektionens beslut att inte vidta någon åtgärd med
anledning av ett klagomål har inte ansetts vara ett överklagbart
beslut (jfr högsta förvaltningsdomstolens avgörande rå 2010 ref
29). Överklagandet ska därför avvisas”.
-
Vem vänder sig till Datainspektionen
som
avgör om en myndighet begått sekretessbrott med lite klagomål och
gnäll ? Fanns det någon
anmälan om sekretessbrott mitt i klagomålet ?
6
: “För att högsta domstolen ska pröva ett ärende av detta slag
krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd får meddelas om
det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att
överklagandet prövas av högsta domstolen. Därutöver får
Prövningstillstånd meddelas I undantagsfall, nämligen när det
finns synnerliga skäl för prövning i högsta domstolen”.
-
För att högsta domstolen ska pröva ett fall
måste
de vilja pröva fallet, då ges prövningstillstånd, om
högsta domstolen vill mörklägga ett förfalskat domslut ges inget
prövningstillstånd.
Punkt, hej då.
Det
är så här mutade myndighetspersoner ljuger varje dag för den lön
du betalar med din skatt. I Sverige författas dagligen
tusentals liknande beslutsmotiveringar som är fullständigt
värdelösa, intetsägande och i strid med lag för att dölja grova
bedrägerier. Ovan exempel är från verkliga fall jag fått till mig och själv käll-kontrollerat, ärenden där svenska medborgare anmält lagbrott, tjänstefel, sekretessbrott och fara för barn, ärenden där det inte ens med god vilja går förstå ett enda beslut varför svenska medborgare vägrats rätt till rättvisa och rättssäkerhet.
Granskaren av våra myndigheter.
Våra lagstiftares egna granskare JO har skrivit många vackra ord där JO utfärdat direktiv hur beslut ska formuleras, refereras, detaljeras och motiveras men när den organiserade brottsligheten i våra myndigheter genomför grova bedrägerier är tystnaden från JO kompakt. När JO själva inte vill granska ett ärende som kan leda till att JO blir skyldiga inleda åtal enligt JO’s instruktion SFS 1986:765, §6 av ett tjänstehen (72% av alla chefer i kommunal myndighetsutövning är kvinnor) så slirar även JO på beslutsmotiveringen för att tysta ned och begrava ärenden med diverse lögner och rent skitsnack.
Våra lagstiftares egna granskare JO har skrivit många vackra ord där JO utfärdat direktiv hur beslut ska formuleras, refereras, detaljeras och motiveras men när den organiserade brottsligheten i våra myndigheter genomför grova bedrägerier är tystnaden från JO kompakt. När JO själva inte vill granska ett ärende som kan leda till att JO blir skyldiga inleda åtal enligt JO’s instruktion SFS 1986:765, §6 av ett tjänstehen (72% av alla chefer i kommunal myndighetsutövning är kvinnor) så slirar även JO på beslutsmotiveringen för att tysta ned och begrava ärenden med diverse lögner och rent skitsnack.
LexNoxa, 2019-12-10, Peter Martinsson