Bevisning av Nina Bjelkes tjänstefel, Karlskrona Socialtjänst.












Bevisning av tjänstefel Karlskrona socialtjänst, Enhetschef Nina Bjelke.

I en serie artiklar kommer vi bevisa grov korruption och brottslighet inom
Karlskrona socialtjänst, Malmö Hovrätt, Åklagarmyndigheten och Justitiekansler. Dessa artiklar har större svängrum än vanligt med utpekanden och anklagelser då samtliga som kan åtala för förtal själva är direkt inblandade i saken och pga sin jävsställning har begränsat rättsutrymme tysta kommande redovisningar av grov korruption och organiserad brottslighet. Redovisningen börjar för enkelhetens skull kronologiskt med starten, brottet som en hel arme åklagare, justitiekansler och domare försöker tysta ner och mörka : Enhetschef Nina Bjelkes tjänstefel med upp till 2 år alternativt 6 år fängelse.

Brottet.
Privat myndighetsutövning utan stöd av lag, att överlämna beslutsrätt över medborgare till privata aktörer är förbjudet i svensk grundlag Regeringsformen 12 kap.§4, Socialtjänstlagen 2 kap.§5 och Kommunallagen 10 kap.§1. Orsaken att myndighetsutövning inte kan lämnas över till privata aktörer är för att regler om offentlighetsprincip, ansvarsregler, dokumentation, beslut, jävsregler, beslutsmotivering med mera inte gäller privata företag, därför måste beslutsrätten över medborgare, myndighetsutövning, hållas där lagar gäller.

Enhetschef Nina Bjelke och handläggare Christina Olsson anlitade i en barnavårdsutredning det privata företaget Medlingsbolaget AB utan ett enda giltigt kontrakt för uppdraget, myndighetsförordnande eller sekretessavtal till skydd för barnen. De två utredarna på Medlingsbolaget AB, Therese Kumlin och Antonija Andersson hade ej nödvändig kunskap för utredningsuppdrag, de är sedan tidigare entledigade från Lunds Socialförvaltning, Helsingborgs socialförvaltning och slutligen Malmö socialförvaltning så de blev tvungna starta ett privat bolag för att kunna ta uppdrag långt från Skåne. I Karlskrona, 22 mil från Malmö, hade utredarnas rykte ännu inte hunnit ifatt dem och tack vare att Karlskrona  socialnämnd hoppade över alla kvalitetskontroller i 3 kap.§3 Socialtjänstlagen om utredarnas kompetens, jävsförhållanden, bakgrund eller lämplighet kunde
 utredarna anlitas av en kommun som glatt öste skattepengar över reskostnad och restid mellan Karlskrona - Malmö. Utredarna har i ljudupptagningar bevisat grav inkompetens med uttalanden som är i strid med lagar som Föräldrabalken, Socialtjänstlagen och Förvaltningslagen. Utredare Antonija Andersson begick dessutom mened inför domstol, ljudklipp som kommer redovisas i följande artiklar.

Lagrum.
Regeringsformen 12 kap.§4, Överlämnande av förvaltningsuppgifter :

4 § Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner.
Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, får ett överlämnande göras endast med stöd av lag. Lag (2010:1408).

Socialtjänstlagen 2 kap.§5, Avtalssamverkan :

5 § Utöver avtalssamverkan enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (2017:725) får en kommun sluta avtal med en enskild person om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas. Lag (2018:573).

Kommunallagen 10 kap.§1, Överlämnande av kommunala angelägenheter :

1 § Fullmäktige i kommuner eller regioner får, om det inte i lag eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd, besluta att lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Om skötseln av angelägenheten innefattar myndighetsutövning, får den lämnas över endast om det finns stöd för det i lag. Lag (2019:835).

Socialstyrelsens Föreskrift 2012:4, sida 204 :

Uppgiften att göra en utredning om vårdnad, boende eller umgänge får enligt ett beslut av JO inte läggas ut på entreprenad. Enligt JO måste i princip beredningen och beslutet i ärendet anses vara oskiljaktiga delar av en och samma förvaltningsuppgift.

Statens Offentliga Utredning, SOU 2020:47, sidan 711:

Av 2 kap. 5 § SoL följer att en kommun, utöver avtalssamverkan enligt kommunallagen, får sluta avtal med en enskild person (fysisk eller juridisk) om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas. Det innebär att en kommun inte får överlämna uppgifter som innefattar myndighetsutövning till en enskild person (fortsättningsvis privat utförare).

Nina Bjelkes tjänstefel, Brottsbalken 20 kap.§1.
Vid straffskärpningen av Brottsbalkens tjänstefel skrev sveriges lagstiftare i sina instruktioner för straffbart tjänstefel, proposition 1988/89:113, sidan 14 : "Jag föreslår således att det straffrättsliga området bestäms så att hand­lingar vid myndighetsutövning — inte endast i myndighetsutövning — omfattas av straffbestämmelsen". Det utredningsuppdrag Nina Bjelke lämnade över till ett privat företag utan stöd av lag var beställd som beslutsunderlag av en domstol i en vårdnadstvist, utkomsten av domstolens beslut, domslutet, är myndighetsutövning vilket bevisar Nina Bjelkes tjänstefel.

Brottsbalken 20 kap.§1, straffbart tjänstefel, första stycket :

1 §   Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.

Har Nina Bjelke begått grovt tjänstefel ? 
För att bedöma grovt tjänstefel ger lagstiftarna följande instruktioner i proposition 1988/89:13, sidan 21 : "Jag föreslår därför att det i paragrafens andra stycke införs en särskild bestämmelse om grovt brott. Bestämmelsen avser endast uppsåtligt brott. Vid bedömningen av om brottet är grovt skall särskilt beaktas att gärnings­mannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller att gärningen medfört ' allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande. Brott enligt andra stycket ges beteckningen grovt tjänstefel". Lagstiftarna anger alltså att brottet ska ha begåtts uppsåtligen och missbrukat sin ställning. Resultatet av denna instruktion blev andra stycket i Brottsbalken 20 kap.§1 :
 
Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.

Nina Bjelke begick brottet med uppsåt och missbrukade sin ställning på följande vis. När ena föräldern begärde att få se utredarnas sekretessavtal för att skydda barnen vägrade utredarna visa upp något sekretessavtal. Förälderns juridiska ombud skickade då följande mejl  som klargjorde svensk lag till Nina Bjelke. Nina Bjelke valde ignorera mejlet och svensk lag och beslutade fortsätta utredningen som sedan lämnades in till domstol med flertal grova felaktigheter. Att Nina Bjelke som enhetschef beslutade fortsätta utredningen trots att hon nu visste att utredningen var olaglig kan inte vara annat än missbruk av sin ställning som beslutande chef  och grovt tjänstefel med uppsåt om vi följer lagstiftarnas instruktion.



IVO, inspektionen för vård och omsorg föreläggande, dnr 8-2-326/2014-13
Medlingsbolaget har brutit mot lagar om privat myndighetsutövning förr. 2014 beslutade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att vitesförelägga Östra Göinge kommun om de inte upphörde anlita Medlingsbolaget AB för privat myndighetsutövning i föreläggande Dnr 8-2-326/2014-13 :










IVO's bedömning i beslut Dnr 8-2-326/2014-13, sida 3 : 
 
Av 2 kap. 5 § SoL framgår bland annat att uppgifter som innefattar myndighetsutövning inte får överlämnas till ett bolag, en förening, samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ med stöd av denna bestämmelse. JO har i beslut (Dnr 2598-2000, 2617-2000) anfört att om ett ärende innefattar myndighetsutövning hos socialnämnden så kan nämnden enligt 11 kap. 6 § tredje stycket RF [ ändrat år 2010 till 12 kap.§4,RF ] inte överlämna handläggningen till ett privaträttsligt subjekt om det inte finns stöd härför i lag och att det för socialtjänsten saknas ett sådant lagstöd. Vidare tydliggörs att en vårdnadsutredning är en sådan förvaltningsuppgift som åvilar nämnden och uppgiften kan därför inte lämnas ut på entreprenad. Av den dokumentation som IVO tagit del av samt telefonsamtal med enhetschef i Östra Göinge kommun framgår att nämnden har fått i uppdrag av domstol att utföra vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Det framgår att nämnden gav detta uppdrag till det privata företaget Medlingsbolaget AB genom att skriva ett avtal med bolaget. Medlingsbolagets utredare har inte varit anställda eller i övrigt knutna till Östra Göinge kommun. IVO anser att nämnden har överlämnat en uppgift som innefattar myndighetsutövning till ett privat bolag och därmed inte följt lagstiftningen. IVO anser att detta är en brist som ska åtgärdas.

Summering.
Denna artikel har bevisat följande :
1. Enhetschef Karlskrona Socialförvaltning Nina Bjelke har begått tjänstefel.
2. Tjänstefelet är begått med uppsåt.
3. Nina Bjelke har missbrukat sin chefsställning för att slutföra en olaglig utredning. 
4. Nina Bjelke som inte hade ett enda avtal för sekretess till skydd för barnen, myndighetsutövning eller annat med Medlingsbolaget AB kommer undan helt med sitt åsidosättande av svenska lagar och förordningar, brott mot tystnadsplikt och grundlagsbrott till skillnad från Östra Göinge kommun som hade sekretessavtal och affärskontrakt men ändå hotades med böter om de inte bröt avtalet med Medlingsbolaget AB.

Skillnaderna i Nina Bjelkes gräddfil genom svenskt rättsväsende jämfört med Östra Göinge kommun utgör bevis om grov korruption och organiserad brottslighet inom åklagarmyndigheten, Justitiekansler, Stockholm tingsrätt med flera och hjälper oss kartlägga organiserad brottslighet, bevisning som kommer redovisas i kommande artiklar. Det som är intressant är redovisningen av vilka aktörer som utnyttjat sin ställning för att utöva ett personligt ideologiskt hat av folkgrupper i sverige, en alldeles egen variant av en nazist rörelse inom svenska myndigheter som verkar ha lagligt stöd genom grov korruption. 

Stay tuned.

LexNoxa 2021-01-27, Peter Martinsson.