Tjänstemannaansvaret som faktiskt FINNS.






Tjänstemannaansvaret som faktiskt finns.

- Sverige har en ganska tydlig lagstiftning om tjänstemäns ansvar vid myndighetsutövning men den tillämpas sällan. Istället för att stifta nya lagar som inte kommer fungera måste vi få klarhet i varför existerande lagstiftning om tjänstemäns ansvar inte fungerar.

Lagstiftningsprocessen.
Sveriges lagar stiftas av de 349 folkvalda ledamöterna i vår riksdag enligt vår grundlag, Regeringsformen 8 kap §1 och går till på följande sätt (grovt förenklat) :

- En ny lag föreslås först som en motion av en riksdagsledamot, om motionen får riksdagens bifall bereds ett förslag på ny lag, förslaget granskas av olika remissinstanser som lagrådet, myndigheter, universitet och intresseorganisationer. När remissinstanserna fått ge sina synpunkter på förslaget justeras texten till ett konkret förslag på en ny lag, en proposition där syftet med den nya lagen beskrivs. Riksdagen röstar igenom eller avslår lagförslaget och vips har sverige fått en ny lag. Processen tar cirka två år från motion till lagtext men kan stressas igenom på några månader som den fallerade "gymnasieamnestin".

Lagstiftare och lagutövare.
Det är viktigt hålla reda på skillnaden mellan lagstiftare : politikerna som stiftar lagarna och lagutövare : sveriges rättsväsende som domstolar, myndigheter, poliser och åklagare som utövar de lagar politikerna beslutat. För att lagutövarna ska utöva lagarna så som lagstiftarna förväntat sig behöver lagutövarna kunna "tolka" (läsa) riksdagens propositioner och betänkanden där lagstiftarna beskrivit vad de vill och tänkt med sin nya lag.

Ämbetsmannaansvaret.
År 1976 avskaffade riksdagen "Ämbetsmannaansvaret", en föreskrift om myndigheters ansvar vid myndighetsutövning. Enligt rykten avskaffade Olof Palmes regering "Ämbetsmannaansvaret" för att rädda sin Justitieminister undan åtal för att ha frekventerat olagliga bordeller. Efter att ämbetsmannaansvaret avskaffades fanns endast  Brottsbalkens 20 kapitel, §1 med bestämmelser om Tjänstefel kvar och 1989 ändrades lagen om tjänstefel enligt proposition 1988/89:113 till att bli lag 1989:609, Brottsbalkens 20 kapitel §1, se bilden överst. Till exempel ändrades den första meningen i Brottsbalken 20 kap §1, Tjänstefel, på följande sätt :

"Den som i myndighetsutövning" 

till texten : 

"Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning"...

Regeringens proposition 1988/89:113, sidan 2 :




Länk : Riksdagen.se/proposition/om-ändring-i-brottsbalken-tjänstefel_GC03113


Inga ursäkter längre.
Skillnaden i lagtext är bland annat att "i" har bytts mot "vid" myndighetsutövning. Alla fel som begås "vid" myndighetsutövning omfattas alltså av brottsbalkens "tjänstefel", även de fel som uppkommit av "oaktsamhet". Före ändringen omfattades endast felaktiga beslut i utövning men efter 1989 omfattas ALLT som leder fram till myndighetsutövningen, till exempel felaktiga kallelser, utredningar, beslut, dokumentation men även underlåtenhet att utföra sina lagstadgade plikter som att inte dokumentera korrekt, inte informera en medborgare om hans rättigheter hur ett beslut kan överklagas osv. Med lagtexten "oaktsamhet" finns inte längre några ursäkter om ett fel begås av en myndighet, det hjälper inte att myndighetspersoner inte visste eller förstod, det är deras skyldighet ta reda på vad som gäller.

All myndighetsutövning.
Justitieminister Laila Freivalds gör följande förtydligande av sitt lagförslag i proposition 1988/89:113 sidan 12-13 :

"I promemorian ges exempel på olika åtgärder med anknytning till myndighetsutövning som lätt kan leda till skada eller förfång för enskilda eller det allmänna men där det är tveksamt om åtgärderna faller inom det straffrättsliga området. Det kan gälla att en offentlig funktionär förstör eller slarvar bort bevismaterial eller lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter. Ett ytterligare exempel är att en myndighets beslut blir felaktigt på grund av att det underlag som det bygger på är oriktigt eller ofullständigt till följd av någon försummelse. Med hänsyn till den vikt som bör tillmätas myndighetsutövning och uppgifter som är av betydelse för denna föreslås i promemorian att det straffbara området skall utvidgas till att omfatta inte endast åtgärder som i sig utgör myndighetsutövning utan även andra åtgärder under ett ärendes handläggning under förutsättning att ärendet har samband med myndighetsutövning".

"Det bör vidare påpekas att det straffrättsliga ansvaret inte längre är knutet till någon speciell krets utan omfattar alla som utövar myndighet".

Myndighetsutövning.
Myndighetsutövning är att bestämma över någon annan.
"Att utöva myndighet" kan till exempel vara ett beslut om byggnadslov, ombesiktning, en ordningsvakt som griper en störande person i ett köpcenter eller skriva ut parkeringsböter. Riksdagens Justitieutskott beskrev myndighetsutövning på följande sätt i sitt betänkande 1988/89:JU24 inför lag 1989:609 för att göra sig förstådda med vad de ville med sin nya lag 1989:609 :

Riksdagens Justitieutskott betänkande 1988/89: JU24, sidan 9 :



Länk : Riksdagen.se/betänkande/tjänstefel_GC01JuU24


Sammanfattning tjänstefel :
1989 beslutade Sveriges Riksdag med prop 1988/89:113 och betänkande 1988/89:Ju24 att "Tjänstefel" ska omfatta ALL hantering som LEDER till myndighetsutövning. Felaktig hantering som handläggning av ärenden, dokumentation, underlåtelse informera, osanning eller undanhållande av information i dokument och utredningar är ett brott enligt 
Brottsbalken 20 kap §1, Tjänstefel, lag 1989:609.

Varför fungerar inte lagen ?

Den 18 april i år 2018 beslutade riksdagen bifalla Konstitutionsutskottets förslag, 2017/18:KU37 om att "regeringen bör överväga utökat straffansvar för tjänstefel" med följande motivering :
"Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas".

Länk : Riksdagen.se/betänkaden/offentligförvaltning/K501KU37

Varför behövs nya lagar ?
Uppenbarligen fungerar inte lagen om tjänstefel så som lagstiftarna vill att lagen om tjänstefel ska fungera så nu föreslår lagstiftarna, riksdagen, ytterligare utökat straffansvar ovanpå det som redan finns men varför fungerar inte de lagar vi har ?

Varför döms så få tjänstemän för de lagbrott de begår ?

Det är lätt se varför : De tjänstemän som kan dömas ansvariga för sina handlingar har ett eget intresse i att urholka lagstiftarnas avsikt att döma dem, självklart kommer de tjänstemän som kan straffas för att de försöker gömma undan och förneka lagar försöka förneka och gömma undan den lag som kan straffa dem för deras brott, dessa tjänstemän vill ha total laglöshet, korruption, mutor och makten att styra över de lagstiftare folket valt.

Händelseförloppet i riksdagen har avslöjat något viktigt för oss, vi har en omfattande korruption bland tjänstemän i tillämpningen av våra lagar och det är inte längre lagstiftarna som styr våra lagar, det är lagutövarna. 

Ofta pratar vi om korrupta politiker. Våra politiker granskas av både myndigheter och massmedia men det är ofta politikerna som får ta smällen för allt de korrupta tjänstemännen håller på med, de tjänstemän aldrig granskas. Våra politiker granskas av revisorer och beviljas ansvarsfrihet om de skött sig men de tjänstemän som ljuger och tar mutor granskar ingen.


2018-09-18, Peter Martinsson, LexNoxa.

Creeper