Korruptionen inom åklagarmyndigheten :
- Så här utnyttjar Chefsåklagare Martin Tidén sin ställning för att mörklägga grov brottslighet inom Nationella Operativa Avdelningen :
Grundläggande inledning : Lagrummet.
För att förstå Martin Tidéns brottslighet måste vi första kolla några lagrum.
När du läser din lag, den lag dina folkvalda riksdagsledamöter beslutat i ditt parlament riksdagen med lön betalad av din skatt måste du ibland läsa vad dina lagstiftare avsåg med sin lag. Allt lagstiftningsarbete är ett försök att se in i framtiden så därför är det svårt pricka helt rätt med en lag. För att förstå vad dina lagstiftare ville åstadkomma med en lag läser du det beslutsunderlag som lagstiftarna satt ihop i sina förslag (propositioner och motioner). Vid straffskärpningen av 20 kap. Brottsbalken, tjänstefel, ingick totalt 8 motioner och 1 proposition i det förslag från riksdagens justitieutskott, 1988/89JuU24 (länk) som riksdagen beslutade införa som straffbart tjänstefel den 1 juni 1989. I underlaget till straffbart tjänstefel ingår bland andra Birgitta Hambraeus underlag för tjänstemannaansvar (länk) samt dåvarande Justitieminister Laila Freivalds tydliga instruktioner för grovt tjänstefel. I sin instruktion för grovt tjänstefel skriver Laila Freivalds på sidan 21 i proposition 1988/89:113 (länk) :
"Vid bedömningen av om brottet är grovt skall särskilt beaktas att gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning".
Detta är exakt vad chefsåklagare Martin Tidén gjort när han friade aktörerna vid NOA som förfalskade bevis och sedan vägrade lämna ut bevisen. Bevisförfalskning är ett brott som ger böter till 4 år fängelse enligt Brottsbalken 15 kap.§8 (länk) :
8 § Förvanskar eller undanröjer någon bevis med uppsåt att oskyldig må bliva fälld till ansvar eller åberopar någon med sådant uppsåt falskt bevis, dömes för bevisförvanskning till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, dömes till lägst sex månader och högst fyra år.
Bevisförfalskningen.
Nationella Operativa Avdelningen fick ett väldigt tveksamt beslut i domstol om telefonavlyssning, beslutet protokollfördes inte av den domstol som beslutade om avlyssningen vilket bevisar hur tveksamt beslutet var eftersom beslutfattarna själva försökte gömma detta tveksamma beslut. Telefonavlyssningen av Karl Hedin gav inte det resultat de politiskt aktiva förundersökningsledarna hoppades på så de bestämde sig för att förfalska bevisen för att få Karl Hedin fälld för jaktbrott, så här återger Expressen händelsen (länk) :
"det som angetts som ohörbart vid utskriften hos polisen för åtta månader sedan gick visst att höra...//..Telefonsamtalet fick plötsligt en helt ny innebörd när orden som angetts som ohörbara gick att tyda. Det visade sig att det inte alls handlade om att Karl Hedin skjutit ihjäl en varg den aktuella dagen i oktober förra året. Misstanken om jakt på varg ströks omedelbart."
Enligt Offentlighets- och Sekretesslagen, OSL, 10 kap.§3 (länk) ska den som är part i ett mål ges tillgång till samtliga handlingar i målet, bestämmelsen har sin grund i FN's mänskliga rättigheter om opartisk domstol :
3 § Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet.
Nationella Operativa Avdelningen, NOA, förfalskar inte bara bevis utan bestämmer sig nu för att hemligstämpla sina brott genom ett olagligt "tjänstemannabeslut". Johan Westerholm, ledarsidorna (länk) :
"Inledningsvis togs sedan en direkt kontakt mellan NOA och Hedins ombud om hur överlämning av dokumentationen skulle ske men den 16 september skickar NOA:s handläggare ett mejl med ett tjänstemannabeslut meddelat av en tjänsteman vid NOA:s underrättelseavdelning. Beslutet var inte diariefört, än mindre undertecknat. När Ledarsidorna kontrollerat handläggningen av ärendetypen “tjänstemannabeslut” med NOA:s rättsavdelning framgår att att alla former av sådana beslut måste både diarieföras och undertecknas. Annars räknas det inte som expedierat."
Summering av brottsligheten så här långt :
1. Förundersökningsledarna vid NOA begär ett beslut om telefonavlyssning. Telefonavlyssningen godkänns men beslutet registreras ej av Riksåklagarens make.
2. Telefonavlyssningen ger inte det resultat NOA hoppas på så FU-ledarna förfalskar sin redogörelse av telefonavlyssningen.
3. Kammaråklagare Lars Magnusson som driver åtalet om jaktbrott mot Karl Hedin upptäcker 8 månader senare när han själv lyssnar på telefonavlyssningen att NOA's redovisning är förfalskad och ett grovt brott i sig. Åklagaren släpper genast åtalet om grovt jaktbrott mot Karl Hedin.
4. När åklagarens motpart, Karl Hedins juridiska ombud begär partsinsyn i åklagarens material enligt FN's mänskliga rättigheter (och OSL 10§3) beslutar brottslingarna inom NOA att hemligstämpla materialet för att inte åka dit för sin grova brottslighet.
Chefsåklagare Martin Tidéns brottslighet.
Karl Hedins ombud, Advokat Sven Severin, anmäler incidenterna till särskilda åklagarkammaren som utreder korruption, mutbrott och tjänstefel inom myndigheter. särskilda åklagarkammaren är en ovanligt inkompetent åklagarenhet då de mycket sällan lyckas upptäcka brott. Chefsåklagare Martin Tidén blir tilldelad ärendet och utreder. Martin Tidén kommer fram till att det har begåtts tjänstefel men att det är ringa och ska därför ej straffas. Som riktlinje för sin bedömning använder Martin Tidén ett vägledande avgörande från högsta domstolen NJA 2017, sida 842. NJA 2017 sidan 842 är brottsmål B1727-17, även kallat 96-timmars-fristen :
NJA2017, 842 = B1727-17 (länk):
Högsta Domstolen friade en domare som brutit mot max 96 timmar i häkte utan beslut. En person som misstänks för brott får häktas i max 96 timmar utan domstols beslut, efter 96 timmar ska en domstol besluta om förlängd häktning eller att de misstänkta släpps fria. Två personer grips den 2 september 2015 misstänkta för människosmuggling, de anhålls samma dag på eftermiddagen. Först sent på fredagen den 4 september skickar polisen en häktningsframställan till domstolen som domstolen läser på lördagen den 5 september. Handläggaren på domstolen missar de olika tiderna för gripandet - anhållandet och planerar häktningsförhandling till kl 12:30 söndagen 6 september. De misstänkta människosmugglarna beslutades fortsatt häktade på eftermiddagen söndagen 6 september men då hade 96 timmar redan förflutit från det de misstänkta greps kl 09:30 2 sept till eftermiddag 6 sept så de misstänkta släpptes fria måndagen den 7 sept när felet upptäcktes. Domaren som beslutade fortsatt häktning åtalades för oaktsamt tjänstefel men friades. Beslutet är debatterat, att häkta någon är myndighetsutövning med krav på hög noggrannhet, å andra sidan är det fullt mänskligt missa de båda tiderna för gripande - anhållande.
Martin Tidén, NJA 2017, 842.
Det märkliga är att ärendet om oaktsamt tjänstefel där en domstol har rätt dag men missar tiderna 09:30 / 15:27 används som ursäkt för uppsåtlig bevisförfalskning. Enligt Kammaråklagare Lars Magnusson rådde inga tvivel om vad som sades på telefonavlyssningen, det NOAs utredare påstod ohörbart var inte ohörbart och de hade dessutom klippt och klistrat i sin redovisning för att ge en helt annan innebörd än det ursprungliga bevismaterialet hade. Chefsåklagare Martin Tidén har alltså utnyttjat sin ställning för att blanda bort korten när han jämför ett oaktsamt tjänstefel där handläggare av misstag tar fel på 6 timmar jämfört med NOAs utredare som sitter och klipper och klistrar i bevismaterial för att ge bevisen en helt annan innebörd så oskyldig ska bli fälld.
Brotten.
Brotten som begåtts här är minst.
1. Västmanlands Tingsrätt registerför ej sitt beslut om telefonavlyssning.
2. NOAs utredare begår uppsåtlig bevisförfalskning, Brottsbalken 15 kap.§8.
3. För att dölja grov brottslighet vägrar NOA partsinsyn enligt OSL 10 kap.§3 genom ett olagligt "tjänstemannabeslut".
4. Chefsåklagare Martin Tidén utnyttjar sin ställning som chefsåklagare inom särskilda åklagarkammaren för att mörklägga uppsåtlig grov brottslighet och grov korruption med hänvisning till ett ärende där två tidpunkter blandas ihop av misstag.
Du betalar.
Sveriges lagar är beslutade av dina folkvalda riksdagsledamöter i ditt parlament Riksdagen med lön betalad av dig. När lagarna är beslutade lämnas de över till sveriges myndigheter för att utövas i de myndigheter du finansierar via din skatt av myndighetsutövare som åklagare och utredare på NOA för lön betalad av din skatt.
Jag har här ovan med klar bevisning och hänvisning till lagrum redovisat grov korruption och brottslighet inom de myndigheter som aldrig granskas. Som du ser är alltså kärnan av Sveriges rättsväsende fullständigt genomrutten som utan betänkligheter utnyttjar sin ställning, begår grova brott och driver politiska åtal med förfalskade bevis på kostnad av din skatt.
När blir du förbannad ?
LexNoxa 2021-04-02, Peter Martinsson.
