 |
| Bild från Förvaltningsrättslig tidskrift (länk) |
Vilken information om din grundlagsrätt till Lagprövning av myndigheter är det Sveriges domstolar vill undanhålla dig ?
- ganska mycket, se svaren på alla frågor nedan.
Under en längre tid har vi undersökt din rätt granska myndigheters stöd av lag för sin myndighetsutövning genom lagprövning enligt Sveriges grundlag Regeringsformen 12 kap.§10. Vi har frågat Högsta förvaltningsdomstolen, Högsta domstolen och ett flertal domare inom förvaltningsrätt hur du som medborgare ska initiera ett ärende om Lagprövning vid en myndighet. Samtliga instanser har svarat att de inte kan svara hur du ska starta ett ärende om Lagprövning för då blir domstolarna partiska om du får information om hur du kan använda din grundlagsrätt granska en myndighet. Länk till dessa artiklar hittar du här, Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen.
Svaren på de frågor vi ställt till olika rättsinstanser hur en lagprövning enligt Rf12§10 ska inledas finns. Det vi ville visa dig är hur de domstolar du betalar med din skatt gör allt för att undanhålla dig information om din grundlagsrätt till lagprövning. Svaren har redogjorts av Professor Henrik Wenanders i en artikel i Förvaltningsrättslig tidskrift årgång 2015, utgåva 3, sidorna 421-458 (länk).
Först av allt, Professor Wenander använder följande grunder för sin framställning (sidan 423) :
"Framställningen utgår från det rättsliga materialet i form av lagstiftning, rättsvetenskaplig diskussion, förarbetsuttalanden och praxis. En utgångspunkt om grundlagarna är att de rättsligt bör betraktas som överordnade rättsregler (lex superior) som är bindande på samma sätt som annan lagstiftning, och inte enbart som försök att empiriskt beskriva det faktiskt existerande statsskicket. När det gäller praxis kan det redan här konstateras att tillämpning av bestämmelsen tycks vara ovanlig. Eftersom det här dessutom rör sig om underordnade organ, vars beslut i många fall kan överklagas till förvaltningsdomstol, kan det inte enbart bli fråga om att sammanställa auktoritativa avgöranden (prejudikat)."
1. Så...vad är en lagprövning ?
Lagprövning kallas även normprövning, en lagutövare ska i en utredning redogöra att de föreskrifter som tillämpas för ett beslut inte står i strid med överordnade regler, normkonflikt, eller att någon "stadgad ordning" inte åsidosatts. Svensk lag är inte konfliktfri och det är så det blir när vi har flera tusen lagar. Ett exempel på normkonflikt är svensk grundlag, Regeringsformen 1 kap.§2 kontra Föräldrabalken 6kap.§3 :
"Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet"
- kontra lagen om barns vårdnad i Föräldrabalken 6 kap.§3 :
"Barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam."
Ogifta män har alltså ingen rätt till vårdnad om sina egna barn eftersom de inte är lika värda, däremot har dessa värdelösa män full rätt betala för sitt barn så att mamman slipper, oavsett om barnet bor några dagar hos pappan är det mamman som ska ha barnets barnbidrag och underhåll, dvs, pappan ska både betala underhåll för barnet till mamman och barnets levnadskostnader de dagar barnet bor hos pappan utan att barnet har någon rätt till sitt barnbidrag eller underhåll de dagar barnet bor hos pappan för dessa pengar ska mamman ha. Lagarna som krockar i detta fall är Regeringsformen 1 kap.§2, stycke 5 :
- kontra Föräldrabalken 7 kap.§2 :
"2 § En förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern
1. inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller
2. har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern."
1. inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller
2. har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern."
Lyckligtvis har ännu ingen begärt dessa lagar lagprövade så dessa mammor har än så länge sluppit försörja sina barn. Orsaken till dessa normkonflikter är den femi-nazism som idag har stort inflytande över sveriges statsskick, samma femi-nazism som gör att 95% av sveriges barn bor med sin mamma och 5% hos sin pappa (samma diskriminering råder omvänt för dessa 5% mammor). Det är när partisk särlagstiftning prioriteras över saklighet som problemen uppstår.
2. Vem inleder ett ärende om lagprövning vid en myndighet ?
- Prof. Wenander, sidan 451, Initiativet : "I praktiken är det dock troligt att lagprövningsfrågor allmänt aktualiseras av enskilda" Grundförutsättningen för en lagprövning är ett konkret ärende vid ett offentligt organ, att bara ifrågasätta lagar hur som helst utan ett aktuellt ärende, så kallad abstrakt lagprövning, är inte inkluderat i regeringsformen 12 kap.§10 lagprövning. Ingenting utesluter att en myndighet självmant inleder lagprövning om det råder tveksamheter i ett ärende.
3. Var ? Hos vilken myndighet kan du begära lagprövning ?
- I förarbetet till Rf12§10 har Beatrice Ask i sin proposition 2009/10:80 sidan 292 (länk) skrivit "offentliga organ" och inkluderat tex regeringen. Prof. Wenander sidan 439-446 : Vilka organ omfattas av lagprövningskompetensen ? på följande sidor redovisas : Regeringen, förvaltningsmyndigheter under regeringen, myndigheter under riksdagen [JO, Rr], kommunala organ, enskilda [privat myndighetsutövning med stöd av lag] och kommunala förvaltningsmyndigheter. De myndigheter som omfattas av din lagprövningsrätt är alltså de skattefinansierade instanser som kan utöva någon form av myndighet för/mot dig. [red anmärkning]
4. Hur ? Hur ska en Lagprövning gå till ?
4. Hur ? Hur ska en Lagprövning gå till ?
- Prof. Wenander sidan 446 : "Prövningen avser enligt ordalydelsen dessa föreskrifters överensstämmelse med högre författningar". Sidan 451 : "Utövandet av lagprövning i ett enskilt fall får mot bakgrund av formuleringen av 12 kap. 10 § RF betraktas som en skyldighet för det berörda offentliga organet. Avskaffandet av uppenbarhetsrekvisitet har gjort att denna skyldighet för myndigheterna har utökats och förtydligats. Som framgått föreligger dock denna skyldighet alltså främst när någon åberopar en normkonflikt i ett enskilt fall eller där det annars finns någon särskild anledning till lagprövning. Av den förvaltningsrättsliga motiveringsskyldigheten följer att myndigheten i sitt beslut måste besvara partens påstående om normkonflikt."
5. Vad kan lagprövas ?
5. Vad kan lagprövas ?
Beslut där en föreskrift synes stå i strid med överordnad lag eller "en stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst". Prof. Wenander sidan 446 : "allmänt generella och rättsligt bindande bestämmelser i form av lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och kommunala föreskrifter. Andra typer av regler, såsom allmänna råd, faller således utanför bestämmelsen."
6. Resultatet av en lagprövning.
Syftet med lagprövning är rättssäkerhet, du ska kunna förstå vad ett beslut grundats på i våra lagar och vara överens om utfallet. Resultatet ur en lagprövning bör följa motivering av beslut såsom Förvaltningslagen §32. Så här beskriver Professor Wenander utkomsten av en lagprövning på sidan 446 : "Av den förvaltningsrättsliga motiveringsskyldigheten följer att myndigheten i sitt beslut måste besvara partens påstående om normkonflikt."
7. Om myndigheten vägrar fatta beslut i ett ärende ?
En allt vanligare metod hos svenska myndigheter är att ignorera fatta beslut i ärenden trots att de är skyldiga enligt lag. Genom att undvika fatta beslut finns inget beslut att lagpröva, överklaga eller pröva rättsligt och alla vackra ord om rätt till rättvis prövning och rätt till effektivt rättsmedel har blivit värdelösa. Med åklagarmyndighetens åtalsimmunitet för tjänstefel (länk LexNoxa : tjänstefel om tjänstefel) har det blivit mer lönsamt för myndigheter att helt ignorera fatta beslut i känsliga ärenden för att undvika rättslig prövning. Den enda lösningen här är att med er hjälp lyckas åtala några av dessa aktörer, ju fler som hjälper till informera och uppmärksamma dessa brott desto svårare kommer det bli för åklagare att ljuga bort åtal då korruptionen inom åklagarmyndigheten blir för uppenbar.
LexNoxa 2020-05-11, Peter Martinsson.
