Den accelererande "inkompetensen" inom svenska myndigheter är ett ökande hot mot säkerheten i svenska samhället.
- Olika myndigheter i Sverige såsom kommunala byggnads- och samhällsförvaltningar, vårdinrättningar och samhällsservice präglas av en skenande "inkompetens". Det är idag viktigare "passa in i gänget" än att ha kunskap och utbildning för uppgiften. Orsaken är lätt förstå, det är viktigare få in personer som håller tyst än en kunnig person som med kunskap om lagar och regler blir tjallare och avslöjar grov brottslighet som mutor och korruption.
Några märkliga chefstillsättningar inom myndigheter :
- Carin Jämtin som en kort period studerat vid Stockholm universitet utan att ta examen blev chef på Sida efter att hon hoppat av som Socialdemokraternas partisekreterare.
- De nytillsatta Riksrevisorerna Margareta Åberg, Ulf Bengtsson och Susanne Ackum som lite hastigt och lustigt fick lämna Riksrevisionen i förtid efter tveksamma kontakter och aktiviteter.
- Bulvanen Dan Eliasson som vallas runt i svenska myndigheter av Morgan Johansson, vid varje ny ministerpost Morgan Johansson erhåller följer omedelbart den totalt inkompetenta bulvanen Dan Eliasson för att sabotera myndigheter som exempelvis radera miljontals mejl på Försäkringskassan för att förhindra att bidragsbedrägerier om cirka 4 miljarder klaras upp. Att denna individ sedan tillsätts som polischef och efter det chef för säkerhet och beredskap är det ultimata hånet, det är Dan Eliasson som ÄR hotet mot säkerhet och beredskap i Sverige.
- Qaisar Mahmood, utbildad Socionom men nu "Kulturarvschef" som enligt egen utsaga inte läst något om svenskt kulturarv och anser det vara en fördel för uppdraget.
- Datainspektionens egna Socionom Eva Håkansson som på egen begäran lämnade Ekobrottsmyndigheten (EBM) efter att fördärvat myndigheten.
Josefin Utas och Juristen Ilan Sade gjorde en utmärkt redovisning av degenereringen inom svenska myndigheter här :(Länk : dagenssamhalle.se/kompetens inte kompisar ska leda myndigheter)
Datainspektionen.
Just Datainspektionen ska vi bita oss fast vid nu. Datainspektionen är tillsynsmyndighet över alla andra myndigheter som sjukhus, transportstyrelser med flera och kontrollerar att dessa myndigheter följer lagar och regler om sekretess och tystnadsplikt. Datainspektionen fick nyligen en ny Generaldirektör igen, Lena Lindgren Schelin, även denna chef kommer från Ekobrottsmyndigheten som föregående Eva Håkansson. Självklart återigen en kvinna för att garantera den etniska utrensningen av män ur svenska myndigheter, mer info här :
Granskning av Datainspektionens beslut.
Datainspektionens jurist Pernilla Andersson fattade nyligen ett intressant beslut som vi nu ska granska. Saken gäller huruvida ett privat bolag gör sig skyldig till brott mot lagar om sekretess om det privata bolaget hanterar känsliga uppgifter om barn utan att ha ett enda avtal om sekretess.
Det självklara svaret är ja, även svenska barn måste ha rätt till rättssäkerhet. Det är fullständigt orimligt att vem som helst hur som helst utan några villkor, lämplighet eller avtal ska få hantera uppgifter om barn.
Detta visade sig inte lika självklart för Datainspektionens jurist Pernilla Andersson som beslutar att uppgifter om barn ska få hanteras av vem som helst, hur som helst utan någon kontroll. Brottsliga pedofilnätverk måste dansa av glädje. Pernillas bedömning betyder att ett pedofilnätverks register över barnpornografi och detaljer om barn inte är olagligt så länge det sker inom ett företag.
- En ganska obehaglig situation.
Låt oss granska HUR FEL juristen Pernilla Andersson på Datainspektionen har :
1. Lag (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Svensk författningssamling 2001:454, §4 :
Förhållandet till personuppgiftslagen m.m.
4 § Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag eller annars av 2 § personuppgiftslagen.
(Länk : riksdagen.se/lag-2001454-om-behandling-av-personuppgifter_sfs-2001-454)
2. Personuppgiftslag (1998:204) Svensk författningssamling 1998:204, §30 :
Personer som behandlar personuppgifter
30 § Ett personuppgiftsbiträde och den eller de personer som arbetar under biträdets eller den personuppgiftsansvariges ledning får behandla personuppgifter bara i enlighet med instruktioner från den personuppgiftsansvarige.Det skall finnas ett skriftligt avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. I det avtalet skall det särskilt föreskrivas att personuppgiftsbiträdet får behandla personuppgifterna bara i enlighet med instruktioner från den personuppgiftsansvarige och att personuppgiftsbiträdet är skyldigt att vidta de åtgärder som avses i 31 § första stycket.Om det i lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om behandlingen av personuppgifter i det allmännas verksamhet i frågor som avses i första stycket, skall dessa gälla i stället för vad som sägs i första stycket.
Säkerhetsåtgärder
31 § Den personuppgiftsansvarige skall vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Åtgärderna skall åstadkomma en säkerhetsnivå som är lämplig med beaktande av
a) de tekniska möjligheter som finns,
b) vad det skulle kosta att genomföra åtgärderna,
c) de särskilda risker som finns med behandlingen av personuppgifterna, och
d) hur pass känsliga de behandlade personuppgifterna är.
När den personuppgiftsansvarige anlitar ett personuppgiftsbiträde, skall den personuppgiftsansvarige förvissa sig om att personuppgiftsbiträdet kan genomföra de säkerhetsåtgärder som måste vidtas och se till att personuppgiftsbiträdet verkligen vidtar åtgärderna.
(Länk : riksdagen.se/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204 )
Utan avtal.
I just detta fallet med Medlingsbolaget AB var alltså den "organisatoriska åtgärden" att inte ha ett enda giltigt avtal. Även om avtalen inte varit utgångna finns inte en bokstav i avtalen om barns sekretessskydd :
Sammanfattning så här långt :
1. Personal vid Socialtjänst ska hantera personuppgifter enligt Personuppgiftslagen PUL.
2. PUL föreskriver i paragraf §30 ett skriftligt avtal för de som hanterar känsliga personuppgifter.
3. PUL staterar i paragraf §31 "organisatoriska åtgärder för att skydda personuppgifterna", åtgärder ska alltså vidtas så att personuppgifterna hanteras på ett lagligt sätt.
Hur kontrollerar man om ett privat företag hanterar känsliga uppgifter utan ett enda avtal ?
Datainspektionens kryphål.
Ett kryphål datainspektionen kommer försöka använda är PUL §10 punkt e och f :
När behandling av personuppgifter är tillåten10 § Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för att
e) den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning, eller
f) ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten.
Detta kryphål adresseras omedelbart i PUL §30, krav om skriftligt avtal (se ovan länk) samt redogörelse av kryphål 2 nedan :
Kryphål 2.
- Ett annat kryphål skulle kunna vara Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Svensk författningssamling 2009:400, §2 "Nödvändigt utlämnande" :
Nödvändigt utlämnande
2 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.
- Kryphål 2 adresseras av Lagrådet i Proposition 1979/80.2
Proposition 1979/80:2, Del A, Lagrådets yttrande 465:
5§ Vad som sägs om verksamhetsgren inom en myndighet bör som anförts vid 3 § utgå.Med anledning av de exempel som ges i remissprotokollet på tillämpningen av paragrafen vill lagrådet understryka att en restriktiv tillämpning bör iakttas. Endast i de fall, då det för fullgörandet av ett visst åliggande som en myndighet har är en nödvändig förutsättning att en sekretessbelagd uppgift lämnas ut, får sekretessen efterges. Blott och bart en bedömning att effektiviteten i myndighetens handlande nedsatts genom en föreskriven sekretess får inte leda till att sekretessen åsidosätts.
Lagrådet anser att lagar och regler som till exempel sekretessbestämmelser inte godtyckligt kan ignoreras bara för att en myndighet tycker det går lättare och snabbare.
Lagrådets tankegång är vackert logisk : I första hand måste uppgiften utföras, i andra hand kan den effektiviseras.
Datainspektionens egna beslut.
Datainspektionen har i tidigare beslut valt en helt annan linje än den som redovisas i juristen Pernilla Anderssons beslut. Till exempel beslut 581-2013 tangerar Pernillas beslut om skriftliga föreskrifter och sekretessgränser :
Datainspektionens beslut 581-2013, publicerat 2014-05-07 :
Beslut 581-2013, sida 1 :
Beslut efter tillsyn – behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård
Datainspektionens beslut :
- Datainspektionen förutsätter att Socialnämnden, Motala kommun (nämnden) ser till :
- att det finns en dokumenterad behovs- och riskanalys enligt 2 kap. 6 § andra stycket andra meningen SOSFS 2008:14 1 för Viva
- att det finns loggar i Viva i enlighet med 2 kap. 11 § SOSFS 2008:14
- att det finns skriftliga riktlinjer till befattningshavare som utför loggkontroller, så att dessa befattningshavare på ett systematiskt sätt kan kontrollera om någon har kommit åt patientuppgifter obehörigen enligt 4 kap. 3 § första stycket andra meningen patientdatalagen
- att de anställda får information om att loggning och logguppföljning görs samt under vilka omständigheter som de får ta del av patientuppgifter.
-Datainspektionen beslutar 2014-05-07 att det ska finnas "skriftliga riktlinjer till befattningshavare som utför loggkontroller, så att dessa befattningshavare på ett systematiskt sätt kan kontrollera om någon har kommit åt patientuppgifter obehörigen"Det ska alltså finnas skriftliga instruktioner till chefer inom myndigheter att ingen obehörig kommer åt känslig data.
Däremot behövs alltså INGA skriftliga avtal med ett privat bolag, bara det finns skriftliga instruktioner till cheferna som förhindrar att obehöriga....ja ni fattar.
Datainspektionens egna yttrande till Näringsdepartmentet 2015-12-01 :
Datainspektionens yttrande 2015-12-01 till Näringsdepartmentet, sida 1, stycke 2 :
"Personal inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst måste följa tillämpliga dataskyddsregler när de behandlar personuppgifter i sina verksamheter. När personuppgifter behandlas inom hälso- och sjukvård blir patientdatalagen (2008:355) tillämplig. Personuppgiftslagen (1998:204) tillämpas på vårdgivarens behandling av personuppgifter om en viss fråga inte har reglerats särskilt i patientdatalagen. Behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten regleras framförallt i lagen (2001:454) och förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten".
Datainspektionen anser att Patientdatalagen gäller för uppgifter inom socialtjänst. Skojigt nog ger Datainspektionen följande direktiv på sin egna site www.datainspektionen.se om inre sekretess med behörighetskontroll :
(Länk : datainspektionen.se/lagar-och regler/patientdatalagen/)
Om juristen Pernilla Andersson kollat datainspektionens egna rekommendationer på datainspektionens site hade alltså juristen Pernilla Andersson lyckats kalibrera sitt beslut inom Datainspektionen med 100% bättre träffsäkerhet. Ibland finns hjälp att få närmare än man kan ana.
Andra myndigheter :
Ytterligare vägledning finns i Socialstyrelsens instruktion SOSFS 2012-2-28, "Sekretess- och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården",
sidan 17 :
Notering 29 :
(Länk : socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-2-28)
Enligt Socialstyrelsen går det en sekretessgräns mellan en upphandlande myndighet och det företag som tillhandahåller tjänsten, inga villkor kan automatiskt överföras från myndigheten till företaget utan avtal.
Socialstyrelsens bedömning är självklar, de sekretessregler och tystnadsplikt som gäller inom statliga institutioner och myndigheter gäller inte inom privata företag, att godtyckligt överföra de regler som gäller på en myndighet till ett privat företag kan till exempel ge konkurrenterna juridiskt stöd att som offentlig handling begära ut all bokföring, budget och affärsplan så som en offentlig myndighet är skyldig göra, det skulle åsidosätta den "fria konkurrensen" mellan företag ganska skapligt.
Av denna anledning krävs skrivna avtal som EXAKT definierar vilka regler som råder, att hävda olika regler och lagar per automatik godtyckligt följer en upphandling och ställer otydliga villkor på ett företag blir ett märkligt gungfly.
JO-beslut 3032-2011.
JO:s slutsats i beslut 3032-2011 är att "vårdgivarna inte har haft rättsligt stöd för att på det sätt som skett lämna ut sekretessbelagda uppgifter om patienter för journalföring av företagets läkarsekreterare". Enligt JO är det anmärkningsvärt att vårdgivarna inte har ägnat sekretess-
aspekterna större uppmärksamhet i samband med att avtalen ingicks. Vårdgivarna får allvarlig kritik för att de har ingått avtal som innebär att landstinget/regionen lämnar ut patientuppgifter för journalföring av anställda vid ett företag, trots att detta inte är förenligt med regelverket om sekretess.
Fördjupning sekretessgränser.
SOSFS 2012-2-28 : "Sekretess- och tystnadspliktsgränser I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården".
- sidan 15 :
Fara för samhället.
Juridik inom myndigheter handlar idag inte om rättvisa och laglig rätt för medborgare utan handlar helt uteslutande om att med stöd av lag lura de medborgare myndigheten ska serva. Svenska myndigheter är idag Sveriges största brottsorgansisation, större och mer välorganiserad än knarkligorna i olika förorter. En Italiensk reporter chockerades över den utbredda "Gomorra" (maffia) som är kultur inom svenska myndigheter efter en dust med den kontroversiella åklagaren Marianne Ny.
Tjänstemäns lögner och lagstridiga beslut har idag gjort svenska myndigheter till det i särklass största hotet mot svenska medborgare och samhället, vi har domstolar som fritt fabulerar och ljuger, ett domstolsverk som ljuger vilt för att undanhålla avslöjande statistik och i spetsen en Justitieminister som använder sig av ministerstyre för att stoppa BRÅ redovisa fakta om verklig brottslighet. Justitieministerns senaste idiotryck var ett försök inskränka yttrandefriheten i Sverige för att hindra ett privat företag, Lexbase, förenkla svenska medborgares undersökningar av korruptionen inom domstolar.
Korrupta tillsynsmyndigheter.
Återigen redovisar jag hur en TILLSYNSMYNDIGHET med avsikt ljuger och bedrar i ett beslut som dessutom är helt i strid med tidigare beslut och uttalanden, det mest intressanta är hur dessa aktörer går fria utan straffpåföljd av åklagare, här råder en straffimmunitet som är förbluffande och högintressant som vi kommer återkomma till.
LexNoxa 2018-05-02, Peter Martinsson.
Notering 29 :
(Länk : socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-2-28)
Enligt Socialstyrelsen går det en sekretessgräns mellan en upphandlande myndighet och det företag som tillhandahåller tjänsten, inga villkor kan automatiskt överföras från myndigheten till företaget utan avtal.
Socialstyrelsens bedömning är självklar, de sekretessregler och tystnadsplikt som gäller inom statliga institutioner och myndigheter gäller inte inom privata företag, att godtyckligt överföra de regler som gäller på en myndighet till ett privat företag kan till exempel ge konkurrenterna juridiskt stöd att som offentlig handling begära ut all bokföring, budget och affärsplan så som en offentlig myndighet är skyldig göra, det skulle åsidosätta den "fria konkurrensen" mellan företag ganska skapligt.
Av denna anledning krävs skrivna avtal som EXAKT definierar vilka regler som råder, att hävda olika regler och lagar per automatik godtyckligt följer en upphandling och ställer otydliga villkor på ett företag blir ett märkligt gungfly.
JO-beslut 3032-2011.
JO:s slutsats i beslut 3032-2011 är att "vårdgivarna inte har haft rättsligt stöd för att på det sätt som skett lämna ut sekretessbelagda uppgifter om patienter för journalföring av företagets läkarsekreterare". Enligt JO är det anmärkningsvärt att vårdgivarna inte har ägnat sekretess-
aspekterna större uppmärksamhet i samband med att avtalen ingicks. Vårdgivarna får allvarlig kritik för att de har ingått avtal som innebär att landstinget/regionen lämnar ut patientuppgifter för journalföring av anställda vid ett företag, trots att detta inte är förenligt med regelverket om sekretess.
Fördjupning sekretessgränser.
SOSFS 2012-2-28 : "Sekretess- och tystnadspliktsgränser I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården".
- sidan 15 :
Vad är en sekretessgräns enligt OSL och vad innebär den ?
En sekretessbelagd uppgift hos en myndighet får inte röjas för enskilda eller andra myndigheter om inte annat anges i OSL eller en förordning som lagen hänvisar till. Detta gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (8 kap. 1 och 2 §§ OSL).
Med röjas avses både att muntligen berätta om uppgiften och att lämna ut uppgiften på något annat sätt. Om det är förbjudet att röja en uppgift så får uppgiften inte heller i övrigt nyttjas utanför den verksamhet där den finns och är sekretessreglerad. Med enskilda avses både fysiska och juridiska personer.
Sekretessregleringen i OSL innebär att det finns en sekretessgräns runt en myndighet. Sekretessgränsen gäller i förhållande till alla som är utanför, dock inte normalt till den som uppgiften handlar om. Sekretessgränsen innebär att sekretessbelagda uppgifter inte får lämnas ut över gränsen om inte en sekretessbrytande bestämmelse eller om menprövningen tillåter det.
Sekretessgränsen runt en myndighet gäller till exempel i förhållande till en privat vårdgivare eller till en enskild verksamhet inom socialtjänsten.
Fara för samhället.
Juridik inom myndigheter handlar idag inte om rättvisa och laglig rätt för medborgare utan handlar helt uteslutande om att med stöd av lag lura de medborgare myndigheten ska serva. Svenska myndigheter är idag Sveriges största brottsorgansisation, större och mer välorganiserad än knarkligorna i olika förorter. En Italiensk reporter chockerades över den utbredda "Gomorra" (maffia) som är kultur inom svenska myndigheter efter en dust med den kontroversiella åklagaren Marianne Ny.
Tjänstemäns lögner och lagstridiga beslut har idag gjort svenska myndigheter till det i särklass största hotet mot svenska medborgare och samhället, vi har domstolar som fritt fabulerar och ljuger, ett domstolsverk som ljuger vilt för att undanhålla avslöjande statistik och i spetsen en Justitieminister som använder sig av ministerstyre för att stoppa BRÅ redovisa fakta om verklig brottslighet. Justitieministerns senaste idiotryck var ett försök inskränka yttrandefriheten i Sverige för att hindra ett privat företag, Lexbase, förenkla svenska medborgares undersökningar av korruptionen inom domstolar.
Korrupta tillsynsmyndigheter.
Återigen redovisar jag hur en TILLSYNSMYNDIGHET med avsikt ljuger och bedrar i ett beslut som dessutom är helt i strid med tidigare beslut och uttalanden, det mest intressanta är hur dessa aktörer går fria utan straffpåföljd av åklagare, här råder en straffimmunitet som är förbluffande och högintressant som vi kommer återkomma till.
LexNoxa 2018-05-02, Peter Martinsson.
