Så avslöjar du att en myndighet ljuger.

















Brottsligheten inom svenska myndigheter är långt vanligare än du tror. Motivet för brottsligheten kan vara mutor, karriär eller rent politiska orsaker och aktivism som feminism eller klimataktivism vilket gör svenska myndigheter till Sveriges största organiserade brottsnätverk.

Det finns flera orsaker till att du inte hört talas om den grova brottsligheten inom Sveriges myndigheter, till exempel din lokaltidning kommer aldrig våga skriva om brottsligheten inom dina kommunala myndigheter där du bor för då är tidningen slut, mer än hälften av nyheterna i en lokaltidning kommer från din lokala kommun och landsting med nyheter om nya bostadsområden, satsningar inom föreningar, beslut och protokoll, nyheter inom skola, sjukvård och omsorg. Den tidning som plötsligt börjar avslöja brottsligheten kommer bli motarbetad, alla tips om nyheter och händelser kommer upphöra och plötsligt har tidningen inget material att skriva om, golare har inga polare så därför kommer din lokaltidning hålla tyst.

System-naivitet.
Själv vill du inte bryta din tilltro till systemet, jag kallar detta "system-naivitet", en blind tilltro till våra "system" och att myndigheter "alltid gör rätt som de ska göra". Du har sedan skolan lärt dig att Sverige är ett tryggt land med starka skyddsnät och social trygghet, du har sedan barnsben vaggats in i denna tillit som är så stark att du blundar för de bevis som finns runt omkring dig för vad gör du om det visar sig att polis, brandkår, sociala skyddsnät som Försäkringskassa, rättvisa/laglighet i domstolar, ekonomiskt stöd med mera inte finns om du behöver det ? 

- Vad gör du då ? 

För många är detta en så obehaglig tanke att få vill tänka tanken, ännu färre vågar se de bevis som finns omkring oss. I Sverige har vi svenska medborgare som är hemlösa och tiggare fast hemlösa och tiggare inte ska kunna existera enligt vår grundlag, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, Artikel 34, Social trygghet och socialt stöd (länk) :
1. Unionen erkänner och respekterar rätten till tillgång till social trygghet och sociala förmåner som garanterar skydd i sådana fall som moderskap, sjukdom, olyckor i arbetet, omsorgsbehov eller ålderdom samt vid arbetslöshet i enlighet med närmare bestämmelser i unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis. 
2. Var och en som är bosatt och förflyttar sig lagligt inom unionen har rätt till social trygghet och sociala förmåner i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis. 
3. I syfte att bekämpa social utestängning och fattigdom ska unionen erkänna och respektera rätten till socialt stöd och till stöd till boendet som, i enlighet med närmare bestämmelser i unionsrätten samt i nationell lagstiftning och praxis, är avsedda att trygga en värdig tillvaro för alla dem som saknar tillräckliga medel.
Ofta ursäktar vi oss med att det är något fel på dessa hemlösa utslagna människor och att de förtjänar sova ute i kylan på vintern där de förfryser fingrar och tår men om alla medborgare i Europa enligt lag har rätt till socialt stöd och trygghet hur är det då möjligt det överhuvudtaget finns hemlösa medborgare i din stad ? Bevisen finns där om du vågar titta, bevisen för att våra myndigheter ljuger och bryter mot våra lagar och med enkla medel kan du avslöja myndigheternas brottslighet, ofta genom att leta efter det som enligt lag borde finnas men som inte finns där det borde finnas.

Nedan följer en liten manual/checklista baserat på de vanligaste frågorna jag mottar som du kan följa för att bevisa hur en svensk myndighet ljugit i ditt ärende, lagarna gäller alla beslut i alla myndigheter då våran grundlag kräver att myndigheter är sakliga och objektiva, det vill säga tillämpar ett förväntat rimligt beteende som vi skattebetalare ska kunna kräva av de som får lön av oss :

1. Beslutsmotivering.
Utelämnande av beslutsmotivering är det absolut vanligaste tecknet på att en myndighet begår ett lagbrott som t.ex. bedrägeri i ett ärende. Alla beslut ska enligt lag motiveras, motiveringen ska informera på vilka grunder beslutet tagits. Om beslutet är i strid med lagen kan en beslutsmotivering inte ges för beslutsmotiveringen kommer då avslöja myndighetens brottslighet.

1. Lagrum om din rätt förstå en myndighets beslut :

1A : Legalitetsprincipen, objektivitetsprincipen, saklighet : Sveriges grundlag, Regeringsformen 1 kap.§9 (länk) :
9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).
(saklig = seriös, använda sig av bevis, fokusera på kärnfrågan, använda sig av fakta. Synonymer till saklig : realistisk, objektiv, pragmatisk, sak‑fokuserad, sansad, verklighetsförankrad, nykter. Motsatsord till saklig : partisk, känslomässig, gissa, känna, tycka, opålitlig).


1B : Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, Artikel 41, Rätt till god förvaltning (länk)
1. Var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner, organ och byråer.
2. Denna rättighet innebär bl.a. att a) var och en har rätt att bli hörd innan en enskild åtgärd som skulle beröra honom eller henne negativt vidtas mot honom eller henne, b) var och en ska ha tillgång till de akter som berör honom eller henne, med förbehåll för berättigade intressen vad avser sekretess, tystnadsplikt och affärshemlighet, c) förvaltningen är skyldig att motivera sina beslut.
3. Var och en har rätt att få ersättning av unionen för skador som har orsakats av dess institutioner eller dess tjänstemän under deras tjänsteutövning, enligt de allmänna gemensamma principerna i medlemsstaternas lagstiftning.

1C : Rättegångsbalken 17 kap. §7, Dom och beslut (länk) :
7 §   En dom skall avfattas skriftligen och i skilda avdelningar ange
1. domstolen samt tid och ställe för domens meddelande,
2. parterna samt deras ombud eller biträden,
3. domslutet,
4. parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som dessa grundats på och
5. domskälen med uppgift om vad som är bevisat i målet.

1D : Motivering av beslut : Förvaltningslagen §32 (länk) :
32 § Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

1E : Motivering av beslut EU-domstolen : Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) (länk) :
Article 45 - Reasons for judgments and decisions
1. Reasons shall be given for judgments as well as for decisions declaring applications admissible or inadmissible.
2. If a judgment does not represent, in whole or in part, the unanimous opinion of the judges, any judge shall be entitled to deliver a separate opinion.
(Denna lagparagraf är fokuserad till EU-domstolens dom och beslut men det blir ganska konstigt om EU-domstolen är de enda i Europa som har krav på sig att redogöra sina skäl för ett beslut. Genom saklighetskravet i RF 1kap.§9 är det fullt rimligt ställa samma krav på samtliga myndigheter i Europa och Sverige som kravet i EKMR artikel 45. Kraven i EKMR är del av EU författningsrätt och ställs på Sverige som medlemsstat i EU genom EU funktionsförordning artikel 288 (FEUF 288)).

1F : Din rätt till rättvisa : Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) (länk) :
Article 6 - Right to a fair trial
1. In the determination of his civil rights and obligations or of any criminal charge against him, everyone is entitled to a fair and public hearing within a reasonable time by an independent and impartial tribunal established by law. Judgment shall be pronounced publicly but the press and public may be excluded from all or part of the trial in the interests of morals, public order or national security in a democratic society, where the interests of juveniles or the protection of the private life of the parties so require, or to the extent strictly necessary in the opinion of the court in special circumstances where publicity would prejudice the interests of justice.
2. Everyone charged with a criminal offence shall be presumed innocent until proved guilty according to law.
3. Everyone charged with a criminal offence has the following minimum rights: a) to be informed promptly, in a language which he understands and in detail, of the nature and cause of the accusation against him; b) to have adequate time and facilities for the preparation of his defence; c) to defend himself in person or through legal assistance of his own choosing or, if he has not sufficient means to pay for legal assistance, to be given it free when the interests of justice so require; d) to examine or have examined witnesses against him and to obtain the attendance and examination of witnesses on his behalf under the same conditions as witnesses against him ; e) to have the free assistance of an interpreter if he cannot understand or speak the language used in court.


2. Sekretess / din rätt till information.
En annan metod svenska myndigheter använder för att dölja sin brottslighet är sekretess. Genom att ljuga om sekretessregler kan myndigheten undanhålla dig den information du har rätt till.

2A : Din rätt till insyn i dina egna ärenden, partsinsyn : Offentlighets- och sekretesslag, 10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess 
(länk) :
3 § Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.
Sekretess hindrar aldrig att en part i ett mål eller ärende tar del av en dom eller ett beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess någon begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande i ett mål eller ärende.
Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller andra stycket gäller de bestämmelserna. Lag (2014:259).

2B : Förvaltningslag (2017:900) §10, Partsinsyn (länk) :
10 § Den som är part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

2C : Offentlighetsprincipen : Tryckfrihetsförordning (1949:105), 2 kap. §1 (länk) :
1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2018:1801).

2D : Detaljer kring din rätt till allmänna handlingar : Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), 4 kap.§§1-2 (länk) :
1 § En myndighet ska ta hänsyn till rätten att ta del av allmänna handlingar när den organiserar hanteringen av sådana handlingar och vid övrig hantering av allmänna handlingar.
Myndigheten ska särskilt se till
1. att allmänna handlingar kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen,
2. att allmänna handlingar kan skiljas från andra handlingar,
3. att rätten att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen säkerställs samtidigt som sekretesskyddet upprätthålls, och 
4. att automatiserad behandling av uppgifter hos myndigheten ordnas med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja tekniska hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar.
En myndighet ska vidare särskilt beakta
1. att enskilda bör ges goda möjligheter att söka allmänna handlingar,
2. att det bör framgå när uppgifter har tillförts en allmän handling och, om de har ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta har skett, samt
3. att allmänna handlingar inte bör innehålla förkortningar, koder eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförordningen.

§2. Beskrivning av en myndighets allmänna handlingar
2 §   Varje myndighet ska upprätta en beskrivning som ger information om
1. myndighetens organisation och verksamhet i syfte att underlätta sökande efter allmänna handlingar,
2. register, förteckningar eller andra sökmedel till myndighetens allmänna handlingar,
3. tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar,
4. vem hos myndigheten som kan lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter,
5. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen tillämpar på uppgifter i sina handlingar,
6. uppgifter som myndigheten regelbundet hämtar från eller lämnar till andra samt hur och när detta sker, och
7. myndighetens rätt till försäljning av personuppgifter.
I beskrivningen ska uppgifter utelämnas om det behövs för att beskrivningen i övriga delar ska kunna hållas tillgänglig för allmänheten.

2E : Rätten att ta del av allmänna handlingar : Tryckfrihetsförordning (1949:105), 2kap. §15,  (länk) :
15 § Den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället på ett sådant sätt att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. En handling får även skrivas av, avbildas eller tas i anspråk för ljudöverföring. Kan en handling inte tillhandahållas utan att en sådan del av handlingen som inte får lämnas ut röjs, ska den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia.
En myndighet är inte skyldig att tillhandahålla en handling på stället, om det möter betydande hinder. Detsamma gäller en upptagning som avses i 3 §, om sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan ta del av upptagningen hos en närbelägen myndighet. Lag (2018:1801).


3. Bevis.
I dag används ofta ljudupptagningar som bevisning. Du är fri spela in alla samtal du själv deltar i, det är alltså ett brott att spela in andra utan deras vetskap. Du har ingen skyldighet upplysa en motpart i ditt samtal att du spelar in samtalet, dvs du har full rätt spela in ett telefonsamtal du själv deltar i men det är förbjudet spela in telefonsamtal du inte deltar i. Tänk på att  du kan bli skyldig till förtal om du publicerar eller delger någon annan en ljudupptagning som innehåller känsliga uppgifter.

3A : olovlig avlyssning : Brottsbalk (1962:700) 4kap. §9a (länk) :
9 a § Den som i annat fall än som sägs i 8 § olovligen medelst tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud i hemlighet avlyssnar eller upptager tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst, vartill allmänheten icke äger tillträde och som han själv icke deltager i eller som han obehörigen berett sig tillträde till, dömes för olovlig avlyssning till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1975:239).

3B : Brottsbalk (1962:700) 5kap. §1, Förtal (länk) :
1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.
Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

3C : Principen om att sprida förtal. Tryckfrihetsförordning (1949:105), 8 kap.§5, ("spridare") (länk) :
5 § Om en skrift sprids utan uppgifter om vem som har tryckt skriften och det inte kan klarläggas vem denne är, blir spridaren ansvarig för tryckfrihetsbrott i stället för den som har tryckt skriften. Detsamma gäller om uppgifterna om vem som har tryckt skriften är felaktiga och spridaren känner till detta och det inte kan klarläggas vem som har tryckt skriften. Lag (2018:1801).

4. Barn juridik.
De vidrigaste brotten inom myndigheter är oftast riktade mot barn och föräldrar. Orsaken är att den personal som är verksam inom Socialtjänst tillåts att helt ignorera svensk lagstiftning utan straffpåföljd. Sverige har ett ganska bra regelsystem för att ta till vara barns rätt men detta regelsystem åsidosätts ofta av personal inom socialtjänst. Den första paragrafen i socialtjänstlagen kräver att en socialtjänst i först hand ska hjälpa människor men nästan alltid hoppas denna paragraf över, barn som utsätts för mobbing, utvecklar dataspelsberoenden eller hamnar snett blir oftast omhändertagna och satta på barnhem utan att få någon hjälp med problemet. En fattig familj som får barnen omhändertagna där barnen sätts under "vård" hos ett privat företag till en kostnad av 15-25.000:- / barn / månad får ingen hjälp, om barnets ursprungliga familj fått några procent av de pengar en socialtjänst slänger ut på ett privat "vårdbolag" hade barnets alla bekymmer varit lösta utan att barnet behövt ryckas bort från sin familj. Troligen beror dessa beslut på mutor mellan "vård-bolagen" och socialtjänstpersonal.

4A : En socialtjänst ska i första hand hjälpa, inte stjälpa : Socialtjänstlag (2001:453), 1kap.§1-2, socialtjänstens mål (länk) :
1 §   Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas   
- ekonomiska och sociala trygghet,   
- jämlikhet i levnadsvillkor,   
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.
2 § Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.
2 § Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.Med barn avses varje människa under 18 år.

4B : Anhörig placering. Innan ett barn placeras hos ett vinstdrivande företag ska Socialtjänsten först kolla med barnets anhöriga och närstående : Socialtjänstlag (2001:453), 6 kap.§5 (länk) :
5 § När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående.Vad som är bäst för barnet skall dock enligt 1 kap. 2 § alltid beaktas.

4C : Barnets kontakt med anhöriga. Socialtjänsten har ansvar för barnets samhörighet och kontakt med barnets anhöriga och hemmiljö. Ofta gör en socialtjänst allt för att bryta barnets kontakt med omvärlden så barnet inte kan skvallra om de grova brott barn ofta utsätts för inom socialtjänstens "vård" : Socialtjänstlag (2001:453), 6 kap.§1, stycke 4 (länk) :
Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön.

4D : Socialtjänstens beslutsmandat. Socialtjänstpersonal får endast besluta enligt sin "delegationsordning". Till exempel har en socialtjänst ingen rätt besluta om en förälders rätt att träffa sitt barn ("umgänge") om barnet ej står under LVU. Personal inom en socialtjänst får endast fatta de beslut de har fått delegerade av din kommuns socialnämnd via en lista som kallas "delegationsordning", denna lista ska vara tillgänglig på din kommuns hemsida. En delegationsordning får endast delegera följande mandat till socialtjänstpersonal : Socialtjänstlag (2001:453), 10 kap.§5 (länk) :
5 §   Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum- 1 kap. 4, 9, 13 och 14 §§ föräldrabalken,- 2 kap. 1, 4-6 och 8-9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja en utredning eller att lägga ner en påbörjad utredning,- 3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,- 4 kap. 14 § föräldrabalken,- 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § tredje stycket föräldrabalken,- 6 kap. 13 a § föräldrabalken, dock endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden,- 6 kap. 15 c § tredje stycket föräldrabalken,- 6 kap. 19 § föräldrabalken när det gäller beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,- 7 kap. 7 § föräldrabalken när det gäller godkännande av avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre perioder än tre månader,- 11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken. 


5. LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga.
LVU är den lag som träder i kraft när en socialtjänst bedömt att ett barn är utsatt för akut fara och behöver en vårdinsats. De lagar socialtjänster oftast bryter mot är att det inte finns ett officiellt undertecknat beslut om LVU från socialnämndens ordförande (eller ställföreträdande), socialtjänsten ej ansöker om verkställighet av LVU inom 7 dagar i förvaltningsrätt eller underlåter lämna tillbaka barnet om förvaltningsrätten avslagit socialtjänstens bedömning om omhändertagande av barnet.

5A : Förvaltningsrättslig prövning av LVU inom 7 dygn : Beslut om LVU ska sändas förvaltningsrätten inom en vecka : Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (länk§7 :

7 §   Har socialnämnden beslutat om omedelbart omhändertagande, skall beslutet underställas förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattades. Därvid skall beslutet jämte handlingarna i ärendet tillställas rätten.
Förvaltningsrätten skall pröva beslutet så snart det kan ske.
Om det inte finns synnerliga hinder, skall prövningen ske inom en vecka från den dag då beslutet och handlingarna kom in till rätten.
Om beslutet inte har underställts förvaltningsrätten inom föreskriven tid, upphör omhändertagandet.
Har socialnämnden beslutat om omedelbart omhändertagande efter det att nämnden har ansökt om vård med stöd av lagen, skall beslutet underställas den rätt som prövar frågan om vård.
Därvid gäller bestämmelserna i första-tredje styckena.
Lag (2009:804).

5B : Om förvaltningsrätten avslår LVU ska omhändertagandet genast upphöra: Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (länk) §9 :

9 §  Ett omedelbart omhändertagande upphör
1. om ansökan om vård eller ansökan om fortsatt omhändertagande för tillfällig vård enligt 9 a § inte har gjorts inom den tid som anges i 8 § och inte heller förlängning av tiden har begärts, eller
2. när rätten avgör frågan om vård eller frågan om fortsatt omhändertagande.

Ett beslut om omedelbart omhändertagande får inte verkställas om den unge är häktad.

Om det inte längre finns skäl för ett omhändertagande, ska socialnämnden besluta att detta genast ska upphöra. Ett sådant beslut får meddelas också av den rätt som prövar en fråga om vård med stöd av lagen eller en fråga om fortsatt omhändertagande enligt 9 a §. Lag (2019:472).



5C : Vårdplan / genomförandeplan. Om ett barn omhändertas ska Socialtjänsten upprätta en vårdplan / genomförandeplan där avsikten med omhändertagandet och vårdinsatserna redovisas : Socialtjänstlag (2001:453), 11 kap.§3 (länk) :

3 §   När någon behöver vårdas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem ska en plan upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna (vårdplan).
För barn och unga som vårdas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem ska en plan upprättas över hur vården ska genomföras (genomförandeplan).
Vård- och genomförandeplanen ska även uppta åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för. Lag (2015:982).



5D : Barnets kontakt med anhöriga vid LVU. Barnets behov av kontakt med anhöriga ska tillgodoses : Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (länk) §14 :

14 §   Socialnämnden har ett ansvar för att den unges behov av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare så långt möjligt tillgodoses.
Om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vård enligt denna lag, får socialnämnden
1. besluta hur den unges umgänge med vårdnadshavare och med föräldrar som har umgängesrätt reglerad genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal ska utövas, eller
2. besluta att den unges vistelseort inte ska röjas för föräldrar eller vårdnadshavare.
Socialnämnden ska minst en gång var tredje månad överväga om ett sådant beslut som avses i andra stycket fortfarande behövs.


Utöver det jag listat ovan finns långt fler lagparagrafer men detta är de områden myndigheter oftast använder för sin brottslighet. Hoppas det kan vara till hjälp.

LexNoxa 2019-09-03, Peter Martinsson.