Ska du ha rätt till din egna lag ?









Bör du ges rätt till den lag du betalar för via din skatt ?
Nedan redovisar jag hur din rätt till insyn i din egna lagar är lagstadgad men vilka lagar bör du ges insyn till ? Vilka lagar är det bra att du får se och vilka lagar bör du förhindras insyn i för att garantera att du inte ifrågasätter "systemet" ?

1. Sveriges lag stiftas av våra förtroendevalda riksdagsledamöter, svensk grundlag Regeringsformen 1 kap.§4 (länk) :

4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. Lag (2010:1408).
2. Enligt Rättsinformationsförordningen SFS 1999:175, §1 ska de lagar riksdagen beslutar publiceras offentligt. Detta är för att du som betalar den skatt som betalar riksdagsledamöternas löner, riksdag, utrustning och system ska få insyn i dina egna lagar, vad det är du betalar för :

Rättsinformationsförordning (1999:175) (länk).
Ett offentligt rättsinformationssystem.
1 § I syfte att tillförsäkra den offentliga förvaltningen och enskilda tillgång till grundläggande rättsinformation i elektronisk form skall det finnas ett offentligt rättsinformationssystem.

Rättsinformationssystemet skall föras med hjälp av informationsteknik och finnas tillgängligt genom ett allmänt nätverk. Innehållet i systemet skall vara tillgängligt på ett enhetligt sätt.
3. Sveriges rättsinformationssystem ska klart och tydligt redovisa dina lagar, Rättsinformationsförordningen §3 :

Obligatoriskt innehåll, Föreskrifter
3 § Rättsinformationssystemet skall innehålla 
1. Svensk författningssamling som den kungörs, 
2. referensregister över författningar i Svensk författningssamling, och 
3. grundförfattningarna i Svensk författningssamling i deras lydelse med införda ändringar.En bestämmelse i Svensk författningssamling som upphävs skall sparas elektroniskt på ett sådant sätt att det blir möjligt att få fram grundförfattningarna i deras lydelse med införda ändringar vid tidigare tidpunkter.


4. För att Sveriges myndigheter ska använda våra lagar på rätt sätt och för att du ska förstå varför en lag ser ut som den gör ska Sveriges rättsinformationssystem också innehålla riksdagens beslutsunderlag där våra riksdagsledamöter beskriver hur lagen ska fungera. Riksdagens beslutsunderlag kallas lagens förarbeten. Rättsinformationsförordningen §5 :

Förarbeten m.m.
5 § Rättsinformationssystemet skall innehålla 
1. ett referensregister över de statliga kommittéerna med uppgift om regeringsbeslut, ledamöter och arbetsplaner, 
2. kommittédirektiv, 
3. förordningsmotiv, 
4. utredningsbetänkanden som publiceras i Statens offentliga utredningar (SOU) och i departementsserien (Ds), och 
5. regeringens propositioner.

5. I Sverige har vi utsett myndigheten Domstolsverket som samordningsmyndighet, Rättsinformationsförordningen §15 :

Samordning
15 § Domstolsverket ska vara samordningsmyndighet för rättsinformationssystemet. Förordning (2008:1394). 

Är svenskar dumma i huvudet ? 
Du betalar skatt för driften av Sverige. Beroende på inkomst betalar du varje år 100.000 - 500.000 per år, somliga ännu mer. Om du äger ett hus som är värt 3 miljoner hade du kunnat betala av ditt hus på 6-10 år om du använt de pengar du betalar skatt till att betala av ditt hus. Istället för att äga ditt hus själv väljer du att betala skatt men vem av er kontrollerar vad du får för din skatt istället för ett hus ? Den svenska nationalhobbyn är att gnälla på våra folkvalda politiker som beslutat våra lagar men vem har läst de lagar ni gnäller över ? De politiker du valt granskas av olika revisorer som håller reda på vad politiker gör, hur de använder pengar och vad politiker inte gör. Förutom dessa revisorer finns också en hel armada reportrar som gräver och granskar vad politiker gör.

Men vem granskar tjänstekvinnor/män ?
Den största skillnaderna mellan en tjänstekvinna/man och politiker är att du får välja dina politiker men du får inte välja dina tjänstekvinnor/män för dessa är anställda av myndigheter (jag skriver tjänstekvinna/man eftersom det idag är fler kvinnor än män anställda som tjänste-hen...ja just ja, hen får man ju inte heller skriva för då blir det gnäll). Det finns heller ingen revisor som granskar varje tjänstekvinna/man utan en granskning av en myndighetsutövare förekommer bara om någon uppmärksammar ett fel. Dessutom finns ingen reporter inom media som är intresserade granska hur en tjänstekvinna/man följer dina lagar, den lag de politiker du valt beslutat.

- Så varför granskar du bara de politiker som beslutat lagarna men inte de som ska utöva lagarna ?

Det spelar ingen roll hur bra lagar sverige beslutar om våra lagar utövas av en soptipp med lögnaktiga tjänstekvinnor/män, om tjänstekvinnor/män inte följer lagarna blir lagarna värdelösa. Det blir också fullständigt meningslöst granska de politiker som beslutat lagarna om du inte granskar de tjänstekvinnor/män som i nästa steg ska utöva lagarna. Att granska den politiker som beslutade en lag för några år sedan blir mer än meningslöst för lagen är redan beslutad och införd.

Ett exempel :
Inför lagändringen av Brottsbalken 20 kap.§1, tjänstefel, skrev politikern Laila Freivalds i sitt förslag till beslut i Sveriges riksdag följande :

Proposition 1988/89:113 (länk), sidan 24 och 25:
""Vad som gäller för uppgiften" avser regler som mera konkret tar sikte på hur en viss uppgift skall handläggas t.ex. rättegångsbalkens regler, förfarandereglerna i förvaltningslagen eller en myndighets föreskrifter som direkt angår myndighetsutövningen".
"Men även andra fall där gärningsmannens handlande vittnar om en avsevärd likgiltighet för sin uppgift kan vara sådan att de bör beivras på straffrättslig väg. Av stor vikt är också verksamhetens art. Inom områden där kraven på korrekt handläggning är särskilt stora kan det finnas anledning föra strängare bedömning än i andra fall. Det gäller tex inom rättsväsendet".
"Det kan gälla att en offentlig funktionär förstör eller tappar bort bevismaterial eller lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter".
Jämför Laila Freivalds instruktioner i riksdagens beslutsunderlag med Domstolsverkets jurist Örjan Hägglunds svar när jag frågar efter riksdagens förarbeten till Regeringsformen 12 kap. §10, Lagprövning :

Peter,
Domstolsverket är Sveriges Domstolars administrativa servicemyndighet. Vi bistår inte med råd eller vägledning av aktuellt slag.

Med vänlig hälsning
Örjan Hägglund Jurist, Avd. för domstolsutveckling, Rättsenheten, Domstolsverket


Min fråga till domstolsverket är hur domstolsverket uppfyller svensk lag :

Ämne: Regeringsformen 12 kap.§10, Lagprövning, förarbeten samt vägledande domslut.

Hej.
Domstolsverket är utsedd samordningsmyndighet enligt SFS 1999:175, §§15, 16.

Jag söker Regeringsformen 12 kap.§10, Lagprövning, förarbeten samt vägledande domslut. De förarbeten jag funnit är SOU 2008:125 sidan 380 men detta förarbete är endast kort summerande dito av RF 11§14 varpå jag söker förarbeten som explicit adresserar RF 12§10 som kan användas för materiellt avgörande. 
Konkreta detaljfrågor är vem, var, hur : vem kan ansöka om lagprövning, var ska ansökan ställas och hur sker denna hemställan. 


Mvh Peter. 

Som du ser svarar inte Domstolsverkets jurist på min fråga. Samordningsmyndigheten för publicering av lagens förarbeten ger heller ingen hänvisning vart frågan ska ställas (Förvaltningslagen §6). Dessutom lämnar Örjan vilseledande uppgifter, jag har aldrig frågat om "råd" eller "vägledning". Jämfört med Laila Freivalds instruktioner i sina förarbeten om grovt tjänstefel bör Örjan uppfylla rekvisitet för grovt tjänstefel. Av allt att döma visar Örjan Hägglund den "avsevärd likgiltighet för sin uppgift" som Laila Freivalds preciserar i sitt förarbete. Örjan Hägglund arbetar som jurist på den samordningsmyndighet som ska se till att lagar och förarbeten blir publicerad och tillgängliga för rättsväsendet så det är rimligt anta att Örjan inkluderas i den verksamhet Laila Freivalds ger exempel på med "rättsväsende" och "korrekt handläggning" i sitt förarbete till brottsbalken 20 kap.§1, tjänstefel, sidan 25 :

"där gärningsmannens handlande vittnar om en avsevärd likgiltighet för sin uppgift kan vara sådan att de bör beivras på straffrättslig väg. Av stor vikt är också verksamhetens art. Inom områden där kraven på korrekt handläggning är särskilt stora kan det finnas anledning föra strängare bedömning än i andra fall. Det gäller tex inom rättsväsendet".

Oh happy days =0)
Det blir svårt hitta ett exempel som passar in bättre på riksdagens instruktioner till åklagarmyndigheten om grovt tjänstefel så låt oss följa upp hur särskilda åklagarkammaren kommer försöka ljuga sig ur detta. Åklagarmyndigheten gör allt för att ljuga och förfalska Sveriges lagstiftning om tjänstefel eftersom åklagare inkluderas i bestämmelserna om tjänstefel, att få en svensk tjänstekvinna/man åtalad för tjänstefel är lika omöjligt som att dränka en fisk. 
Riksåklagare Petra Lundh. Utifrån ras-teorier om kvinnor/män arbetar Petra Lundh för fler kvinnor inom sveriges myndigheter (bild advokatsamfundet (länk)).

Korruptionen inom åklagarmyndigheten är av intresse eftersom jag redovisat flertal grova bedrägerier av åklagarmyndigheten där åklagarmyndigheten ljuger och förfalskar våra lagar, som tex riksdagens regler om tjänstefel

(länk LexNoxa - åklagarmyndighetens tjänstefel om tjänstefel) eller hur särskilda åklagarkammaren och riksåklagaren gav sharia-domaren Ebtisam Aldebe åtalsimmunitet trots att Aldebe åsidosatte sveriges rättegångsbalk, domarbrevet och domareden (länk LexNoxa - ännu ett bedrägeri av riksåklagaren). Artikeln i länken  redovisar hur åklagarmyndigheten frikände sharia-domaren Ebtisam Aldebe som i Solna tingsrätt friade en man som misshandlat sin hustru därför att sharia-domaren Ebtisam Aldebe ansåg den misshandlade kvinnan gjort fel som anmälde misshandel till polisen istället för till mannens familj trots att misshandel är ett brott under allmän åtalsplikt. Vidare ansågs den misshandlade kvinnan ej trovärdig eftersom kvinnan ej kontaktade förövarens familj enligt sharia lagar.



Sharia-domaren Ebtisam Aldebe som brutit mot svensk rättegångsbalk, domarbrev och domared gavs åtalsimmunitet av särskilda åklagarkammaren. Jag lämnar till dig att själv bedöma huruvida särskilda åklagarkammaren består av korrupta äckel men kom inte och gnäll om korrupta politiker för att du inte orkar läsa politikers lagar samtidigt som du har betydligt grövre brottslingar inom svenska myndigheter.


Att välja vara ynkrygg är ett val, i en av våra landskapslagar stod att : "Land skall med byggas" men om sveriges medborgare väljer vara ynkryggar istället för att med civilkurage kräva lag och rätt faller systemet och det är du som väljer om du ska kräva din lag eller vara ynkrygg.

LexNoxa 20200417, Peter Martinsson.