För er som inte har tid läsa utan lyssnar på tåget, i bilen eller mitt i språnget är artikeln (länk) om korruptionen i Sverige, Socialtjänstchef Nina Bjelkes grova tjänstefel inläst på LexNoxa youtube kanal som du hittar här : LexNoxa youtube kanal, bevisning av Socialtjänstchef Nina Bjelkes tjänstefel.
Bakgrund.
Instruktionerna för tjänstemannaansvar och bedömning av grovt tjänstefel hittar du i riksdagens justitieutskott betänkande 1988/89:JuU24 (länk) som röstades giltig av riksdagen den 1 juni 1989 med straffskärpningen av Brottsbalken 20 kap.§1, tjänstefel. Huvudinstruktionen i riksdagens beslut för straffskärpningen är fd justitie-minister Laila Freivalds instruktioner i proposition 1988/89:113 (länk).
För att bedöma grovt tjänstefel ger lagstiftarna i riksdagens följande instruktioner i proposition 1988/89:13, sidan 21 :
"Jag föreslår därför att det i paragrafens andra stycke införs en särskild bestämmelse om grovt brott. Bestämmelsen avser endast uppsåtligt brott. Vid bedömningen av om brottet är grovt skall särskilt beaktas att gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller att gärningen medfört ' allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande. Brott enligt andra stycket ges beteckningen grovt tjänstefel".
Lagstiftarna anger alltså att brottet ska ha begåtts uppsåtligen och missbrukat sin ställning. Resultatet av denna instruktion blev andra stycket i Brottsbalken 20 kap.§1 : (länk)
"Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande."
Brottet.
Socialtjänstchef Nina Bjelke anlitade med endast en muntlig order utan ett enda giltigt skriftligt avtal ett privat företag för att genomföra en utredning om barn i en vårdnadstvist. Samtliga lagar om sekretess till skydd för barn, offentlig insyn, hantering av känsliga uppgifter och dokument, arkivlagen upphörde därmed. Till exempel upphör offentlig insyn eftersom privata företag har bolagssekretess. En utredning som sedan blir en domstols beslutsunderlag i en vårdnadstvist som inte kan verifieras eller kontrolleras blir en exakt kopia av de hemliga skenrättegångar Stasi använde sig av i forna DDR.
Myndighetsutövning utan stöd av lag är förbjudet i svensk grundlag Regeringsformen 12 kap.§4 (länk), Socialtjänstlagen 2 kap.§5 (länk) och Kommunallagen (Socialtjänst är en kommunal myndighet). Tillsynsmyndigheter som Justitieombudsmannen JO och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i sina beslut JO 2598-2000 och IVO dnr 8-2-326/2014-13 fastslagit lagrummet. I socialstyrelsens instruktion "Rättslig vägledning för utredning av vårdnad-, boende, och umgänge ("VBU-handboken", länk ) som är den instruktion kommunala socialtjänster ska tillämpa i sina utredningar om barn instruerar Socialstyrelsen följande på sida 204 :
Uppgiften att göra en utredning om vårdnad, boende eller umgänge får enligt ett beslut av JO inte läggas ut på entreprenad. Enligt JO måste i princip beredningen och beslutet i ärendet anses vara oskiljaktiga delar av en och samma förvaltningsuppgift.
Inför Sveriges nya socialtjänstlag utreddes lagrummet i en Statlig Offentlig Utredning, SOU 2020:47 (länk) som på sidan 711 ger riksdagens lagstiftare följande instruktioner :
Av 2 kap. 5 § SoL följer att en kommun, utöver avtalssamverkan enligt kommunallagen, får sluta avtal med en enskild person (fysisk eller juridisk) om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas. Det innebär att en kommun inte får överlämna uppgifter som innefattar myndighetsutövning till en enskild person (fortsättningsvis privat utförare).
Grovt tjänstefel.
I Brottsbalken 20 kap.§1, tjänstefel, andra stycket instruerar följande : "Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Nina Bjelke informerades skriftligt klart och tydligt om giltigt lagrum vilket gör Nina Bjelkes tjänstefel till uppsåtligt, Nina Bjelke visste om att hon bröt mot svensk grundlag men valde att bryta lag ändå för den lön hon uppbär av Sveriges skattebetalare.
Nina Bjelkes brottslighet har blivit ett effektivt instrument för att rulla upp en omfattande organiserad brottshärva inom svenska myndigheter, det kommer också bli ett effektivt instrument rensa ut Karlskrona socialnämnd på de förtroendevalda politiker som ansvarar för Karlskrona socialtjänst men som valt stödja organiserad och korruption så väljarna inför 2022 kan rösta in förtroendevalda värda ditt förtroende att upprätthålla svensk lag. Vi kallar detta dränera träsket och återkommer här med detaljerade redovisning av respektive politikers inställning till den korruption och organiserade brottslighet Nina Bjelke och Jesper Björnson driver för allmänna skattemedel.
Nedan följer konkreta bevis för artikeltext ovan.
2021-09-09, LexNoxa, Peter Martinsson.
