Sanningen bakom mordet på Yara, del 1.

Sanningen bakom mordet på Yara, del 1.





















Yara.
Yaras historia är en sådan fruktansvärd tragedi. En sorglig historia om en stackars flicka som blir chockskadad när hennes skola bombas i en flygräd. För att kunna läka själen  skickas Yara till släktingar i Sverige för få lugn och trygghet. I Sverige börjar Yaras helvete på allvar. Yara får ta emot hugg och slag, hon blir slav i ett hushåll och blir till slut ihjälslagen av sin morbrors fru. Morbroderns fru beklagar sig upprepat inför bekanta hur hon måste fostra barnen med slag och misshandel.

Yaras kropp visar vid obduktionen rivmärken, klösmärken och bitmärken. Kroppen visar märken efter slag med ett trubbigt föremål, troligen en brödkavel. Hon har 16-18 frakturer varav flera kan vara upp till tre veckor gamla.

Flygräden mot Yaras skola.
När Yara ser sin skola i Palestina bombas i en flygräd blir Yara chockad, döden och eländet blir för mycket och efter bombräden blir Yara apatisk, varje litet ljud gör flickan så rädd att hon kissar ner sig. En läkare säger att Yara måste få komma bort från Gaza till trygghet för att kunna läka.

Yaras Morbror.
Yaras morbror studerade juridik i Algeriet och jobbade på en myndighet i Gaza. Efter att Hamas kom till makten fallerade det sista lilla som fungerade i Gaza och till slut blev morbrodern tvungen fly trakasserierna i Gaza. Han flyr med sin fru till Sverige den 20 juli 2012. Knappt fyra månader senare utmärker sig morbrodern redan i det nya landet, söndagen 4 november 2012 blir han anmäld för 2 fall av misshandel och olaga hot. Även morbroderns fru anmäls för bland annat stöld sitt första år i Sverige.

Flykten.
Yaras föräldrar beslutar att Yara måste få lugn och trygghet. De skickar Yara till morbrodern i Sverige som lovar ta hand om henne. Lite mer än ett halvår efter morbrodern, tisdagen 5 februari 2013, kommer Yara Alnajjar, 7 år, till Malmö via smugglare, morbrodern hämtar Yara i Malmö hem till Karlskrona, Yara ska nu bo hemma hos morbrodern och hans fru med deras barn.

Yara söker asyl i Sverige fredag 7 februari och en god man utses till vårdnadshavare för Yara. Den goda mannen som egentligen är en kvinna, god kvinna, beslutas 14 februari vara Yaras "goda man" som ska bevaka att Yara har det bra. Den 15 februari inleder Socialtjänsten i Karlskrona en utredning om att utse Yaras morbror till hennes vårdnadshavare och den 22 februari görs ett hembesök. Yara uppfattas som apatisk och tillbakadragen men någon vård anses inte nödvändig.

Första orosanmälan.
Redan fredagen den 8 mars 2013 kommer första orosanmälan om barnen. En person hittar Yara och ett två-årigt barn ensamma hemma, de verkar inte klara sig själva. Det minsta barnet är smutsigt, blöjan behöver bytas, lägenheten är smutsig och ostädad. I hemmet råder sådan misär att grannen ringer polisen som kommer till lägenheten, polisen i sin tur kallar in socialtjänstens akutgrupp. När Yaras morbror och fru kommer hem hittar de polis och socialtjänst i sitt hem. Yaras goda kvinna kontaktas men eftersom inga tidigare anmälningar finns beslutar man den 12 mars att Yara tas om hand på ett adekvat sätt och får god omvårdnad, ingen utredning inleds.

Yaras styvsyskon.
Den 9 april 2013 föds Yaras yngsta styvsyskon, hon har nu två styvsyskon i familjen. Några dagar senare, 24 april, gör Yaras goda kvinna ett hembesök för att se till att Yara har det bra och diskutera incidenten den 8 mars. Yaras goda kvinna är trygg med de förklaringar som ges och förklarar sig nöjd med Yaras situation och den 12 juni avslutas ärendet utan att Socialtjänsten pratat med varken skola eller vård, endast styv-föräldrar och den goda kvinnan.

Ny bostad.
I juli 2013 flyttar familjen till en större lägenhet i en annan del av Karlskrona. Familjen saknar nästan helt möbler så den goda kvinnan beviljas ett bidrag för en säng och sängkläder i augusti till Yara. Den 12 augusti avslutas en så kallad "medgivandeutredning" där det bedöms lämpligt att Yara ska bo permanent hos sin Morbror men redan den 8 augusti tog Socialnämnden beslutet föreslå morbrodern med fru som Yaras vårdnadshavare. 

Den goda kvinnan och en handläggare gör hembesök 19 augusti och 27 september men ingen av dem bryr sig om inspektera Yaras rum. Den 9 september tillstyrker den goda kvinnan beslutet om Yaras morbror som vårdnadshavare, trots anmälan om 2 misshandel och olaga hot. Den goda kvinnan ansöker 4 oktober om bidrag till vinterkläder för Yara men ansökan verkar fått avslag då kläder normalt ska ingå i det ekonomiska bidrag Yara redan beviljats, inga varma kläder till Yara. 

I mitten av oktober ramlar Yara på skolans lekplats och slår sig ordentligt, bland annat uppstår blåmärken i ansiktet. Yaras föräldrar som är kvar i Palestina undrar om man slår barn i svenska skolor men de försäkras att Yara ramlat. De framför önskemålet att Yara inte ska få leka där igen men skolan svarar att Yara kommer få fortsätta leka där hon vill leka.

Ny vårdnadshavare.
Måndagen 21 oktober 2013 beslutar socialnämnden föreslå Yaras morbror som vårdnadshavare och två dagar senare, onsdagen 23 oktober avsäger sig den goda kvinnan alla uppdrag på grund av sjukdom. Yara står nu utan vårdnadshavare.
Måndagen 4 november ger Karlskrona socialnämnd in ansökan om att få tillsätta Yaras morbror som vårdnadshavare till Blekinge tingsrätt, ansökan beslutas den 23 december 2013, domslut vinner laga kraft 13 januari 2014 och Yaras morbror är nu Yaras vårdnadshavare.

Fler orosanmälningar. 
Under tiden, tisdagen den 19 november kommer en skriftlig orosanmälan till Karlskrona socialtjänst, en kopia skickas till Yaras skola. Anmälaren anmäler oro om en liten flicka som springer rakt ut i vägen framför bilar på väg till skolan klädd i bara ett tunt linne tidiga, kalla höst morgnar utan ytterkläder. Den goda kvinnan informeras men hon i sin tur informerar ej hon avsagt sig uppdraget utan ansöker istället om tid på ett fritidshem för Yara. Karlskrona socialtjänst beslutar ej inleda utredning. Igen.

Ytterligare en anmälan kommer in i slutet av november 2013. En granne upptäcker en liten två-åring som leker i fastighetens hiss, grannen vill se till att barnet kommer hem och söker upp deras lägenhet. Väl i lägenheten upptäcker grannen Yara ensam med ett spädbarn som ligger i sin egna avföring. Åter igen larmas polis och socialtjänst till Yaras hem men ingen utredning inleds. För denna anmälan finns ingen dokumentation, endast vittnesredogörelse.

Hungern.
Under senhösten 2013 kommer det uppgifter till skolan att flickan snattar i en affär i närheten på morgonen före skolan. Personalen i affären tycker det är konstigt, det är inte godis flickan snattar utan mat. Flickan gör ett lite underligt och ledsamt intryck på personalen så de gör ingen polisanmälan utan försöker få klarhet i saken. Snatterierna upphör.

Februarilovet.
Första dagen på sportlovet i februari kommer Yara till skolan. Yara vet inte att hon ska vara ledig och går hem igen. Efter februarilovet ökar Yaras frånvaro markant, i mars gör en av lärarna två hembesök hos Yara för att få klarhet i Yaras ökade frånvaro, den andra gången får läraren ej träffa Yara som ligger sjuk i influensa. Yaras närvaro i skolan har minskat till 40% i mars och är högst oregelbunden. Skolans rektor tar kontakt med socialtjänsten som svarar rektorn att en utredning precis avslutats (medgivande/vårdnadsutredningen) och ger intryck av att ha situationen under kontroll. Skolan har ett flertal samtal med Yara som försäkrar att allt är bra. Yaras mamma hade planerat komma till Sverige under våren 2014 men det verkar nu bli uppskjutet till 2015. Skolan antar att det är beskedet om Yaras mamma som gjort henne nedstämd. 

Skolan.
Skolan har på kort tid dubblerat antalet elever, 60% av eleverna är ej från Sverige och ett stort behov av tolkar och socialpedagoger har uppstått men skolan har ej fått extra budget för till exempel tolk kostnader. Skolans rektor blir tvungen trolla med knäna, kostnaden för tolkar och socialpedagoger tas ur ordinarie budget samtidigt som skolan drar runt ordinarie verksamhet med samma resurser trots dubblerat antal elever. Rektorn som är mycket uppskattad och duktig gör en minst sagt heroisk insats under gällande omständigheter. Ovanpå ett pressat schema hinner rektorn engagera sig i individuella elever och följa upp deras behov. Alla resurser pressas till max.

Lärarnas oro för Yara.
Lärarana är oroliga för Yara, de tycker hon är nedstämd, tunn och mager. De ber skolsköterskan undersöka Yara och fredagen 4 april 2014 mäter skolsköterskan Yaras längd och vikt. Tyvärr får inte skolsköterskan Yaras journal som fortfarande är fast på Yaras gamla skola. Hade skolsköterskan fått journalen hade hon sett att Yara magrat betydligt och inte längre följer normal utvecklingskurva, BMI har minskat från 14.1 till 13.5 det senaste året. Ett BMI om 18 anses normalt, vid BMI under 16 bör öppenvårdsinsatser övervägas, vid BMI under 14 får ingen träning förekomma och vid BMI 13 bör patienten sitta i rullstol.
Lärarna börjar bli mycket oroliga för Yara men det är oklart hur de ska agera, det finns flera olika rutiner som föreskriver att de ska rådgöra med andra lärare och närpolisen. Rektor har ringt och påtalat oro till socialtjänsten men inget händer. 

Polisanmälan.
Den 18 april ringer en granne till Yara polisen och är orolig, grannen berättar att de under en tid nu misstänker att en flicka blir misshandlad, de ser henne ibland i trapphuset eller i hissen och har noterat hon har många blåmärken, nu senast en blåtira i ansiktet och hon går väldigt konstigt, ordagrant säger anmälaren : 

- " jag hoppas hon ont i benet och inget annat och så där va".
- " vi tycker att det finns för mycket saker som tyder på att det är någonting som inte stämmer".

Polisen vill inte ta telefonnummer eller uppgifter, anmälaren blir ännu mer orolig :

- " Får jag någon återkoppling eller ?... - Brukar ni inte ? "
- " Jag känner mig lite konstig nu faktiskt ".

Polisen ringer upp en annan person i fastigheten som ger kompletterande uppgifter, denna anmälaren berättar att det förekommer mycket bråk och skrik i Yaras hem. Polisen upprättar samma dag, den 18 april, en promemoria om anmälan och skickar ett fax till Karlskrona socialtjänst med kopia av anmälningarna.

Mera oro.
Den 22 april är lärarna vid Yaras skola så pass oroliga att skolan tar kontakt med Yaras morbror och ber honom ta Yara till läkare för undersökning, morbrodern svarar att de ska åka iväg på en resa som kommer muntra upp henne, läkarbesök är nog inte nödvändigt. Morbrodern ber om ledighet för Yara resten av veckan innan samtalet avslutas.

Den 29 april är Yara tillbaka i skolan. Yara är väldigt trött och somnar under en lektion. Yara berättar för lärarna att hon sovit i ett annat land, de har sovit ute i en annan stad. Lärarna frågar om hon trivs hos sin morbror och moster och Yara svarar att det gör hon. En av lärarna skjutsar hem Yara efter skolans slut men när de kommer in i hissen i Yaras hus knuffar Yara ut läraren, läraren tolkar det som att Yara inte vill att läraren ska följa med upp till lägenheten och åker hem. Det går inte tvinga barnet.

Yaras sista dag, 30 april 2014.
Onsdagen den 30 april är en vacker, solig men kall vårdag. Eleverna på skolan är ute och plockar skräp på skolgården och närliggande park i ett litet evenemang, håll-sverige-rent. En lärare noterar att Yara är tunnt klädd och verkar frysa så Yara får låna en jacka av läraren. När skolan slutar cirka 13:30 går Yara förmodligen hem.

Vad som sker sedan är oklart, det finns olika vittnesuppgifter men fakta och bevis är fruktansvärda. Följande text är otäcka uppgifter. Några detaljer, inte alla, återges här för att få klart hur fruktansvärt bestialiskt detta mord är. De kan ge dig mardrömmar. 

Ambulans.
Kvällen den 30 april 2014 kl 22:00 larmas ambulans till Yaras hem. Ambulanspersonal blir chockade av skadorna på Yaras kropp och tillkallar omedelbart polis till platsen. Yara har ingen puls och ingen andning. Ambulanspersonal försöker sätta droppnålar i Yaras armar men båda armbågarna verkar vara sönderslagna så det går inte. Till slut lyckas de sätta en droppnål i ena benet men det ser ut som om Yara har en öppen fraktur vid vänster knä och en benpipa sticker ut.

Yara körs till akuten på Karlskrona lasarett med poliseskort, det är bråttom nu. På akuten inleds återupplivning men Yara har troligen varit avliden flera timmar. När Yara dödförklaras behöver flera i akutvårdspersonalen gå ifrån, flickan är så sönderslagen, det är hemskt. Vid obduktionen har Yara totalt 255 skador, 16-18 frakturer. Revben 10 och 11 på höger sida är av, fjärde bröstkotan skadad. Flera frakturer som brott på vänster och höger hand, brott på höger och vänster över- och underarm samt höger skulderblad och ländkota bedöms som äldre skador, några frakturer kan vara upp till tre veckor gamla. Yaras huvud har märken efter minst 33 slag, halsen bär spår efter 6 slag. Höger arm är ett enda gigantiskt blåmärke och har flertal frakturer, armen bär spår av minsta 17 slag så pass kraftiga att huden är borta. På insidan av höger överarm finns ett parti om cirka 3 cm oskadad hud. Kroppen visar inga tecken på sexuellt våld. Vänster arm ser ut som höger arm, flertal frakturer, minst 21 slag, också på insidan av vänster armen finns ett litet område om cirka 3 cm oskadad vävnad. På ena handen sitter rester av en liten fusk-tatuering med loggan för håll sverige rent, det mesta av tatueringen har slagits bort. Yara har rivmärken, klösmärken och bitmärken, finger- och tå-naglar har slagits lösa, vänster knoge är flyttad. Så fortsätter Yaras obduktionsprotokoll, det är hemskt, den smärta denna stackars flicka fått uthärda är omänskligt. Det ger mig mardrömmar.

Brottsplatsundersökningen visar att Yara troligen misshandlats med bland annat en elsladd och en brödkavel. I en garderob hittas hårtussar och blodstänk, blodbilden tyder på att minst 8 kraftiga slag med som orsakat blodstänk utdelats här. Nära golvet en blodbild med cirka 200 blodstänk som avsatts med hög energi, blodstänken innehåller luftblåsor och kommer från en hostning, nysning eller ett skrik, Yaras sista skrik.

På en mobiltelefon finns en film där Yaras "moster" håller en livlös Yara i duschen, de försöker väcka Yara men Yara vaknar inte. Morbrodern klappar henne på kinden. Det är slut. In och ut ur bilden går Yaras yngre styvsyskon, det yngsta barnet hörs i bakgrunden.

Vittnen.
Vittnesberättelserna från grannarna tyder på ständigt gräl och bråk. Flera gånger har Yaras "moster" setts slå Yara. Vänner till Yaras morbror har sett skador i hans ansikte, han har  erkänt hans fru slår honom. Några grannar har sett morbrodern sitta i bilen ute på parkeringen i flera timmar ibland, det har varit lite konstigt, bara sitter där, ensam. Yara var hemmets slav, Yara fick sköta tvätt, handla och bära ut sopor. Flera grannar såg Yara bära hem matkassar från affären ensam, tunt klädd kalla kvällar. Flera gånger syntes Yara barfota och rädd nere i tvättstugan. En granne hittar en morgon blöt tvätt i en av tvättmaskinerna och ser på bokningstavlan att tvätten tillhör Yaras familj. Grannen som har onda aningar om vad som händer torkar tvätten innan grannen går upp till Yaras morbror.



Vad gör Karlskrona socialtjänst ?
Trots MASSOR av varningssignaler märker Karlskrona Socialtjänst INGENTING.

Varningssignalerna :
1.    2012-11-04 : Polisanmälan av morbrodern 2012-11-04 för 2 misshandel och olaga hot.
2.    2013-03-08 : Orosanmälan från person. Polis och Social tillkallas, ingen utredning.  
3.    2013-05-02 : Polisanmälan av morbroderns fru för bland annat stöld.
4.    2013-11-19 : Skriftlig orosanmälan från granne. Ingen utredning.
5.    2013-11      : Ytterligare en orosanmälan från en annan granne. Ej registrerad. 
6.    2014-03      : Skolans rektor ringer Socialtjänst och uttalar stark oro.
7.    2014-04-18 : Granne ringer polisen och uttalar oro om Yara.
8.    2014-04-18 : Polisen får in kompletterande uppgifter om Yara från ytterligare en granne.
9.    2014-04-18 : Polisen skickar fax till Karlskrona socialtjänst. Ingen utredning.
10.  2014-04      : Någon gång under våren ringer Yaras rektor igen för att följa upp ärendet.


Hantering av ärendet Yara inom Karlskrona Socialtjänst är bortom misstag, här pågår någonting annat. I en presskonferens väljer chefen på barn och ungdomsförvaltningen att beskylla rektorn på Yaras skola för att ha ansvaret för händelserna. Rektorn var en av de få som gjorde något, en av de som faktiskt gjorde allt han kunde för att Yara skulle uppmärksammas av Socialtjänsten. Vad mer kan en rektor göra ? Socialtjänsten har fått skriftlig och muntlig anmälan, skulle han skickat en brevbomb ? Rektorn tar så illa vid sig av den falska anklagelsen att han senare förolyckas och idag sitter i rullstol med begränsad rörlighet. 
Han har börjat få god rörlighet i höger arm efter hård träning.

Maria Persson belönas med en chefsposition inom Karlskrona kommun.

Länk till presskonferens : youtube.com/Yara


Brottsplats Karlskrona socialtjänst.
Karlskrona Socialtjänst fick under mindre än ett år in flera allvarliga orosanmälningar om Yara, endast två av dessa finns dokumenterade idag. Dessutom fick Karlskrona socialtjänst ett fax från polisen 12 dagar INNAN Yara mördades där polisen uttrycker oro för barnet. I polisens anmälan står barnets fullständiga namn och adress.

Karlskrona socialtjänst påstår de ej hade tid kontrollera sin fax under dessa 12 dagar men det stämmer inte. Karlskrona socialtjänst la mycket tid på att förneka ett lagbrott inom socialtjänsten. Istället för att använda tiden till akuta orosanmälningar om barn la man tiden på att ljuga och förneka ett brott. Kanske hade Yara levt om Karlskrona socialtjänst följt svensk lag och inte lagt arbetstid på att ljuga för en förälder för att täcka upp sina gärningar. Se kommande artikel.


Det intressanta i detta är att tillsynsmyndigheten IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) inte hittar så mycket att anmärka på. Enligt IVO är Karlskrona Socialtjänst i stort sett en väl fungerande verksamhet, de missade några orosanmälningar och ett fax från Polisen men annars verkar allt fungerat som vanligt....


LexNoxa 2017-10-27.