Sveriges lag om tjänstemannaansvar anno 1989.

 

Birgitta Hambraues motion om tjänsteansvar 1988/89:Ju633 (länk)

- I förarbetet till Sveriges lag om tjänstemannaansvar är det en instruktion som är värd fundera extra över, Birgitta Hambraeus motion 1988/89:Ju633 om en lax. Jag kallar den "fisk-motionen" och den låter lite lustig men du kommer inte skratta och du kommer inte glömma motionen om den tappade fisken.

Sveriges lagar beslutas av riksdagen.
Dina valda riksdagsledamöter i ditt parlament Riksdagen framför ofta förslag på att lösa problem de ser i Sverige. Ledamöterna i riksdagen beskriver i sina förslag (motioner och propositioner) ett problem och hur detta problem kan lösas med en ny lag. Om förslaget godkänns av riksdagens ledamöter stiftas den nya lagen och förslaget blir då den instruktion för den beslutade lagen som vi måste läsa för att förstå hur vi ska använda lagen rätt. Dessa instruktioner kallas "lagens förarbete".

Birgitta Hambraeus.
Birgitta Hambraeus tjänstgjorde som lagstiftare i Sveriges riksdag i 27 år, från 1971 till 1998. Trots att Birgitta ser lite dåligt är hon i full färd med att koka kaffe till sina grannar som träffas regelbundet när vi pratar. Birgitta är 91 år idag och vill inte ställa upp på intervju men hon minns sin motion och bakgrunden till förslaget, en provtagning som gick fel på företaget Mora Lax.

Vid livsmedelsverkets regelbundna inspektion fann man en fisk med för hög bakteriehalt. Upprepade provtagningar efteråt var alla godkända så det var ett enda prov som visade för hög bakteriehalt. Enligt de som var där tappade kontrollanten fisken på golvet men använde den ändå för provtagning, problemet är att en fisk som tappats på golvet inte är representativ för företaget för det som tappas på golvet ska slängas.

Berättelsen om livsmedelsinspektionen är grunden för en av de tilläggsmotioner som adderades till fd Justitieminister Laila Freivalds förslag om straffskärpning av tjänstefel i Brottsbalken 20 kap.§1. I straffskärpningen togs uppsåtsrekvisitet bort för tjänstekvinnor och män ska alltid följa lagen korrekt, ingen behöver bevisa varför någon begått tjänstefel. Det är till och med straffbart att göra för lite, "underlåtenhet" vilket Laila Freivalds påminner om på sidan 24 i proposition 1988/89:113 (länk):

"till den nuvarande straffbestämmelsen (prop. 1975:78,s. 180) framhålls att korrekt myndighetsutövning kan innebära en skyldighet att vara verksam och att underlåtenhet att handla därför kan utgöra oriktig myndighetsutövning. Den utvidgning som den nya bestämmelsen innebär syftar inte till någon förändring i detta hänseende. Uttrycket ”vid myndighetsutövning” omfattar således också underlåtenhetssituationer. Det torde inte vara nödvändigt att särskilt markera detta i lagtexten."

Straffansvar vid myndighetsutövning.
När en myndighet ingriper i en medborgares liv måste det bli rätt. Livsomvälvande beslut som när Försäkringskassan beslutar att ändra en läkares diagnos för att spara pengar på sjukersättning utan att själva träffa patienten eller ta ifrån en familj deras barn kan inte baseras på hur en utredare "känner", "tror", "tycker", "tolkar", eller "gissar". Så här instruerar Laila Freivalds i sin  proposition 1988/89:113 på sidan 12 :

Förslag: Straffrättsligt ansvar skall gälla fel och försummelser vid myndighetsutövning.

"Straffansvaret skall utvidgas så att ansvarsbestämmelserna omfattar inte endast fel och försummelser i myndighetsutövning utan även felaktigheter under handläggning av ett ärende hos en myndighet, om ärendet har samband med myndighetsutövning."

"Det kan gälla att en offentlig funktionär förstör eller slarvar bort bevismaterial eller lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter. Ett ytterligare exempel är att en myndighets beslut blir felaktigt på grund av att det underlag som det bygger på är oriktigt eller ofullständigt till följd av någon försummelse. Med hänsyn till den vikt som bör tillmätas myndighetsutövning och uppgifter som är av betydelse för denna föreslås i promemorian att det straffbara området skall utvidgas till att omfatta inte endast åtgärder som i sig utgör myndighetsutövning utan även andra åtgärder under ett ärendes handläggning under förutsättning att ärendet har samband med myndighetsutövning."

Felaktig myndighetsutövning.
Alla domstolar och förvaltningsmyndigheter ska enligt grundlag behandla alla lika och vara opartiska och sakliga vilket betyder att de ska hålla sig till saken genom att utgå från lagtext, bevis, vittnesuppgifter och sakfrågan. Att i myndighetsutövning besluta över någons liv måste göras rätt enligt lagar och regler inklusive oskrivna regler som att inte tappa en fisk vid en provtagning. Så här instruerar Laila Freivalds felaktig myndighetsutövning prop.1988/89:113, sidan 14 :

3.5 Felaktig myndighetsutövning
Förslag: Till fel som är straffbara vid myndighetsutövning skall höra oriktig tillämpning inte bara av föreskrifter utan också av vad som kan anses följa av uppgiftens beskaffenhet.

"Felaktig myndighetsutövning innebär enligt straffbestämmelsernas nuvarande lydelse att någon åsidosätter vad som till följd av lag eller annan författning gäller för myndighetsutövningen. Med uttrycket lag eller annan författning avses av riksdagen, regeringen, förvaltningsmyndighet, kommun, landstingskommun eller annat sådant offentligrättsligt organ beslutad generell norm. För att det syfte som ligger bakom straffbestämmelsen skall kunna tillgodoses fullt ut, bör det därför enligt min mening anges att ansvar kan inträda vid åsidosättande av vad som gäller för uppgiften även om detta inte uttryckligen har författningsreglerats."

Vilka tjänstefel är straffbara ?
Laila Freivalds har valt att inte begränsa straffansvaret med detaljer. Istället ska helheten av  tjänstefelet, "likgiltighet inför lagen" och konsekvenserna av tjänstefelet avgöra straffansvaret. Laila Freivalds prop.1988/89:113 "ringa bedömningen", sidan 16:

3.6 Förfångsrekvisitet m. m.
Förslag: Nuvarande krav att gärningen har lett till förfång eller otillbörlig förmån, som inte är ringa, tas bort. I stället undantas från det straffbara området gärningar som är att anse som ringa.

"Mitt förslag är således att gärningar som vid en helhetsbedömning bedöms ringa skall vara undantagna från straffansvar. Denna bedömning skall ske främst mot bakgrund av gärningens betydelse för myndighetsutövningen och gärningsmannens ansvar i förhållande till denna. Vilka närmare omständigheter som bör beaktas vid bedömningen får här som i andra liknande sammanhang bli beroende på förhållandena i det enskilda fallet. Såväl allmänna som enskilda intressen kan ha betydelse i sammanhanget. Allmänt sett är det självfallet en viktig faktor i vad mån någon drabbats av skada eller om det förelegat någon mera påtaglig risk för skada eller olägenhet av annat slag. Det kan också annars förekomma situationer där ett felaktigt handlande vittnar om en sådan likgiltighet inför de krav som rimligen kan ställas att ett straffrättsligt ansvar är motiverat. En annan viktig omständighet är vilket mått av självständiga befogenheter som gärningsmannen haft i förhållande till myndighetsutövningen."

Tjänstemannaansvaret.
Som du ser av lagstiftarnas texter ovan har Sverige ett tydligt ansvar vid myndighetsutövning. Ansvaret gäller inte endast det som konkret skrivits i lag och föreskrifter utan också vad som "ingår i uppgiftens beskaffenhet" och inte behöver lagstiftas som att tex inte inkludera en fisk man tappar på golvet i en provtagning utan ta en ny fisk representativ för den verksamhet som granskas. Tillsammans med villkoren för Sveriges myndigheter i Sveriges grundlag Regeringsformen 1 kap.§9 om lika behandling, opartiskhet och saklighet råder inga tvivel vad som bör åtalas om svenska åklagare hade följt svensk lag istället för att själva "försumma sin myndighetsutövning" som enligt proposition 1988/89:113, sidan 12 är ett lagbrott.


LexNoxa 2021-10-02, Peter Martinsson.