Så ljuger svenska Domstolar : Prövningstillstånd.





- Den vanligaste metoden i svenska domstolar för att begrava felaktiga domslut är att vägra prövningstillstånd i nästa högre rättsinstans.

I alla svenska domstolar ska offentlighet råda, detta är föreskrivet i grundlag och rättegångsbalken. Principen är enkel, om vi inte har insyn i rättsskipningen vet vi inte om det fungerar, följer vi lagar ? All hantering i domstolar ska ske öppet och det ställs höga krav redovisa varför en domstol dömt som de gjort. Kraven på öppenhet i svenska domstolar finns till exempel i Rättegångsbalkens 5 kapitel :
5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol
1 § En förhandling vid domstol ska vara offentlig.
5 § Överläggning till dom eller beslut ska hållas inom stängda dörrar, om rätten inte finner att det kan ske offentligt. ..//.. Avkunnande av dom eller beslut ska ske offentligt. 
(Länk Rättegångsbalken, SFS 1942:740) :

Offentliga domstolar.
Rättegångsbalkens 5 kapitel och Lagen om domstolsärenden kräver full insyn och offentlighet i alla domstolars verksamhet utom vid känsliga mål som handlar om utsatta personer som barn eller våldsoffer, då åberopas lyckta dörrar, sekretess, alla som inte är part i ärendet utestängs. Även om rättegången genomförts under sekretess är domslutet offentligt men avidentifierat, dvs namnen tas bort så ingen person ska kunna identifieras.
Fundera själv, om vi inte hade öppna domstolar utan istället hemliga rättegångar där människor döms utan att någon får veta hur eller varför ?

Domslut.
Domslut och beslut i en domstol ska följa strikta regler enligt 
Rättegångsbalkens 17 kapitel om dom och beslut :

Rättegångsbalken 17 Kap. §1 Dom och beslut :

1 § Rättens avgörande av saken sker genom dom. Annat rättens avgörande träffas genom beslut. Beslut, varigenom rätten annorledes än genom dom skiljer saken från sig, så ock högre rätts beslut i fråga, som dit fullföljts särskilt, är slutligt beslut.


Rättegångsbalken 17 Kap. §7, Domslut innehåll :



Rättegångsbalken 17 Kap. §12 Slutligt beslut :
12 § Det som sägs i 2 och 9 §§ om dom skall
tillämpas i fråga om slutligt beslut. Beträffande ett sådant beslut skall även 7 och 10 §§ tillämpas, om det behövs med hänsyn till frågans beskaffenhet. Meddelas slutligt beslut i samband med dom, skall det tas in i domen. Om en part har rätt att överklaga eller att ansöka om återupptagande av målet, skall det i beslutet anges vad han i så fall skall iaktta.

Rättegångsbalken 17 Kap. §13 övriga beslut :
13 § Ett beslut som inte är slutligt skall i den utsträckning det behövs ange de skäl som det grundas på.

Sammanfattning beslut.
I domstolar ska råda full offentlighet, samtliga beslut är offentliga och ska motiveras, det vill säga, den som fattat beslutet ska förklara hur och varför beslutet ser ut som det gör med hänvisning till lagar och de bevis som anförts i rätten. Enligt Rättegångsbalken 17 kapitel §12 ska ett slutligt beslut följa kraven i Rättegångsbalkens 17 kap, paragraferna §2, §9, §7 och §10 vilket innebär att ett slutligt beslut ska innehålla :
- §2 "Vad handlingarna innehåller och vad som förekommit i målet"

- §
7 "Skriftligen och i skilda avdelningar ange vilken domstol, tid och ställe, parterna samt deras ombud eller biträden, domslutet, parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som dessa grundats på och domskälen med uppgift om vad som är bevisat i målet."


- Ett beslut som inte är slutligt (= ärendet fortsätter i rätten) ska enligt rättegångsbalken 17 kap §13 ange de skäl beslutet grundas på i den utsträckning det behövs.


Prövningstillstånd.
Om någon är missnöjd med ett domslut kan domslutet  överklagas till nästa högre rättsinstans : ett rättsärende mellan två personer börjar i en tingsrätt, överklagas till Hovrätt och slutligen överklagas till Högsta Domstolen. Villkoret för att en högre rätt ska titta på ärendet en gång till är att det överklagade ärendet beviljas prövningstillstånd. 

Ett prövningstillstånd kan beviljas utefter fyra villkor i Rättegångsbalken 49 kap §14 :

Rättegångsbalken 49 kap §14, villkor prövningstillstånd :


- Om nästa högre rättsinstans finner att något av villkoren i Rättegångsbalken 49 kap, §14 är uppfyllt beviljas prövningstillstånd och parterna möts i en ny förhandling, 
rättegång, i nästa instans där de får en ny möjlighet att föra sin talan och få sin sak prövad.


Myglet.
- När en domstol ljuger ihop ett beställt domslut avslås alltid prövningstillstånd i nästa instans. På så vis blir ärendet snabbt och enkelt begravt i tysthet, när prövningstillstånd avslås har högre rättsinstans bedömt att inga fel begåtts och domslutet blir på det viset "godkänt". 

Villkoren för ett prövningstillstånd är enkla : Om högre instans anser att domstolen gjort fel, bedömt fel, om ärendet är viktigt för tillämpning av lagar i Sverige eller synnerliga skäl bör nästa instans granska saken en gång till. Om inga skäl för en ny granskning av ärendet finns i nästa rättsinstans är domslutet korrekt och ska ej ifrågasättas. Skälen för ett prövningstillstånd är enkla men av någon anledning redogörs aldrig dessa skäl.

Det märkliga är att beslut om prövningstillstånd inte behöver motiveras. 

Rättegångsbalkens sjuttonde kapitel är mycket tydligt med att beslut i domstol ska redogöras med hänvisning till vad som yrkats, bevisats samt lagrum men märkligt nog har beslut om prövningstillstånd ett märkligt undantag som ingen kan redogöra för, inte ens Högsta Domstolen kan redogöra varför dessa beslut ej behöver motiveras utan hänvisar lite mumlande till en redovisning för hur man tänkte när man skrev §7 i rättegångsbalkens 17 kapitel i NJA #2 från 1943. 

INGEN SVENSK RÄTTSINSTANS HAR HITTILLS KUNNAT MOTIVERA VARFÖR BESLUT OM PRÖVNINGSTILLSTÅND ÄR UNDANTAGNA RÄTTEGÅNGSBALKENS REGLER OM BESLUT I DOMSTOL.

Bedrägerierna avslöjas.
- Anledningen att ingen rättsinstans kan motivera VARFÖR beslut om prövningstillstånd inte behöver redogöras är för att inga undantag existerar. Alla beslut i domstol ska motiveras enligt lag, om ett beslut inte kan motiveras är det ogiltigt eftersom ingen vet hur och på vilka grunder beslutet tagits.

En mutad domare som vill ljuga i ett beslut och måste ange skäl, lagstöd och referera de bevis en part lämnat in i ärendet avslöjar både sig själv och bluffen, det blir uppenbart för alla hur denna domare ljuger och därför anges aldrig skäl i beslut om prövningstillstånd.

Det är av exakt denna anledningen Sverige har lagar om FULL transparens och motivering av beslut i svenska domstolar.

Grundlagen.
En person som överklagar ett domslut har åsikten att ett domslut är fel. Det blir då väldigt konstigt att en högre rättsinstans aldrig behöver redogöra sin bedömning om ett avslag utan bara kort och gott slår igen dörren utan förklaring till det som den klagande påpekat är fel. Varje beslut i en domstol är myndighetsutövning, även beslut om prövningstillstånd. Det är rent av märkligt att prövningstillstånd inte behöver motiveras för en person som påpekat att något gått fel i ett rättsärende. Enligt grundlagen har alla människor rätt till delaktighet i vårt samhälle :

Regeringsformen 1 kapitel §2 :
2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet ..//..
Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.
Frågan uppstår hur någon ska kunna tillvarata sina rättigheter om man inte vet varför man inte beviljas prövning av ett domslut man anser så pass felaktigt att man begär att det prövas i nästa instans ? De människor som begär en överprövning men som nekas prövningstillstånd kommer alltid ha en misstanke att deras domslut inte blev rätt.

Varför tillåts dessa avsteg från rättegångsbalken ?
Metoden är enkel och vattentät, tack vare att nätverket "Hilda" infiltrerat samtliga rättsinstanser i Sverige som Hovrätter (5 av 6 hovrättspresidenter är "Hildor"), hälften av Högsta domstolen, Högsta Förvaltningsrätten, Riksåklagare, tillsynsmyndigheter som Justiteombudsmannen och Justitiekanslern kommer självklart ingen granska saken, de mutade domarna inkasserar sina mutor och ärendet begravs i tysthet utan insyn, tillsynsmyndigheter som själva frivilligt beslutar om granskning inleder självklart ingen tillsyn.


La Hilda Nostra.
Advokatsamfundets klubb "Hilda" är från början ett mentor nätverk för ambitiösa kvinnor men har blivit minsta gemensamma nämnare för oegentligheter och konstiga domslut. Närmare redovisning finns i denna artikel : 
Nedan återges kort referens ur artikel :
Hildor i Högsta Domstolen, 7 av 16 domare :

Hildor i Högsta Förvaltningsrätten :

Hildor i Hovrätterna :



Hildor inom Riksåklagaren och tillsynsmyndigheter :


Notera att medlemslistan för Hilda-nätverket är hemligt :



Hilda-nätverket är från början Advokatsamfundets nätverk för mentorskap för kvinnor inom juridiken, ett sätt att stärka kvinnor i sin karriär vilket från början är en god intention men någonstans har detta nätverk spårat ur, våra högsta rättsinstanser som enligt grundlagen ska vara absolut neutrala som ska bedöma alla lika inför lagen har tagit ställning för kvinnor mot män. Verkan av Hilda börjar bli tydligt synlig, totalt i svenskt rättsväsende är det nu 73% kvinnor anställda, flera avgörande instanser har en märklig majoritet kvinnor som till exempel Justitieombudsmannen, JO, där det nu är 83% kvinnliga utredare, 82% kvinnliga jurister som utför granskningarna hos tillsynsmyndigheten JO. 

I detta perspektiv är det inget mysterium vi har en lag som Föräldrabalken 6 kap §3 som fråntar ogifta biologiska pappor deras rätt till sitt egna barn, den enda rättighet pappan har är att ensam försörja barnet medan mamman får behålla överskottet från pappans underhåll för eget festande. Många pappor får inte ens träffa de barn de försörjer då cirka 80-90% av alla vårdnadstvister avgörs till mammans villkor, något som hovrättspresident Ralf "bullshit" Larsson försökte ljuga bort. 
Den verkliga fördelningen av vårdnadstvister kan mycket väl vara mer än 90% men Domstolsverkets chef Martin Holmgren är medlem i Hildas hangarounds "Ruben" och påstår därmed att denna statistik inte finns tillgänglig i deras system, dessutom kan han inte lämna ut domslut så andra kan göra dessa utredningar åt honom. Martin undanhåller hellre denna statstik än visar huruvida svenska domstolar följer svensk grundlag om jämställdhet och jämlikhet, Regeringsformen 1 kapitel §9 :

Just prövningstillstånd och överklaganden innehåller i sig oerhört värdefull information om kvaliteten i domslut. Om en rättsinstans får många överklaganden måste de vara väldigt otydliga i sina domskäl. Om en rättsinstans får många överklaganden beviljade måste det vara något fel på denna rättsinstans som dömer fel så ofta, här är alltså skäl utbilda domare. Om en rättsinstans trots utbildningar får många överklaganden beviljade kanske det finns något annat fel som organiserad brottslighet bakom domsluten.

Märkligt nog har Domstolsverket noll koll, de vet inte utfallet i rättstvister, de har ingen aning om överklaganden, de vet ingenting om prövningstillstånd. 

Det enda VI vet är att den svenska rättsapparaten kostar 46.4 milljarder, 46 400 000 000:- kronor, vi har ingen aning vad vi får för pengarna eller om något fungerar, vi ska bara lita på domare som inte följer lagen.

Länk : Regeringen.se/finansdepartementet/statens-budget-i-siffror/


LexNoxa 2018-05-28, Peter Martinsson.