.
Stafettsocionomer är förbjudet enligt tre olika lagar men ändå tillåtet, hur är det möjligt ?
Att bestämma över en person kallas "Myndighetsutövning", till exempel utfärda parkeringsböter är Myndighetsutövning, om polisen stoppar dig för fortkörning och ger dig böter är det myndighetsutövning. Det är ganska bra det finns lagar för Myndighetsutövning, tänk om vem som helst plötsligt fick skriva ut parkeringsböter hur som helst, då skulle det nog bli svårt hitta bilen under alla böteslappar.
Enligt Svensk grundlag är det förbjudet överlämna upp gifter om Myndighetsutövning till vem som helst hur som helst :
Regeringsformen 12 kapitel §4 :
.....- "överlämnande endast med stöd av lag" ?.....vad är det ?
Till exempel Bilprovningen utövar Myndighetsutövning. En Bilprovning får bestämma om du måste reparera din bil och i värsta fall belägga den med körförbud. Bilprovningens rätt bestämma över DITT fordon är Myndighetsutövning och regleras i Fordons-lagen :
Fordonslagen 4 kapitel §§1-2 :
Även om det ibland frestar dig får du INTE lappa grannens bil med parkeringsböter om du inte har förordnande från kommunen. Fast även om du har förordnade får du inte lappa bilar var som helst ändå.
SFS 1987:24, Lag om kommunal parkeringsövervakning, §6 :
En liten sketen grundlag är lätt att glömma om man är Rådman eller Lagman då hänsyn till grundlagar sällan ingår vid mutor. Därför tjatas just Myndighetsutövning i flera lagar.
Socialtjänstlagen 2 kapitel §5 :
Myndighetsutövning.
Vad är då myndighetsutövning ? Justitieombudsman Kerstin Andre gjorde följande redogörelse i Jo-beslut 2598-2000:
-"Utmärkande för all myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Myndighetsutövning kan förekomma både i form av missgynnande beslut, t.ex. förbud, föreläggande eller liknande, och gynnande beslut, t.ex. tillstånd att bedriva viss verksamhet. Karakteristiskt är emellertid att den enskilde befinner sig i ett slags beroendeförhållande."
Lagrådet yttrade följande när Kommunallagen instiftades 1991-06-13 :
-"Enligt Lagrådets uppfattning borde bestämmelsen om kommunala företag inledas med en uttrycklig bestämmelse om kommuners och landstings möjlighet att överlämna vården av en kommunal angelägenhet till ett privaträttsligt subjekt och en erinran om den inskränkande regeln i 11 kap. 6 § RF ( ändrad till 12 kap §4 RF)".
Lagrådets yttrande blev ett tillägg i en paragraf, Kommunallagen 3 kapitel, §16 :
Hur har detta yttrat sig i Juridiken ?
- Det finns ett flertal intressanta vägledande Domslut :
Högsta Domstolen T191-89:
- "Hälsovårdsinspektören i en kommun angav i en skrivelse till en villaägare felaktigt att dennes fastighet utgjorde sanitär olägenhet, eftersom den befunnits ha radondotterhalter överstigande visst gränsvärde, samt rekommenderade honom att installera ett värmeåtervinningssystem. Sedan villaägaren väckt skadeståndstalan mot kommunen med yrkande om ersättning för installationskostnaden, uppkommer fråga (1) om den felaktiga uppgiften lämnats vid myndighetsutövning".
Högsta Domstolen T2139-12 :
-"Försäkringskassan har åsidosatt sin serviceskyldighet genom att inte vidta några åtgärder med anledning av handlingar som getts in till myndigheten. Underlåtenheten har ansetts ha haft ett så nära samband med ett redan pågående ärende att det har varit fråga om fel eller försummelse vid myndighetsutövning".
Högsta domstolen B6273-13 :
-"HD förklarar att en anmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen(2001:453) från en förskola eller från den som är verksam där sker vid myndighetsutövning".
Utredningar inom Socialtjänst.
En utredning inom Socialtjänsten omfattas av flera bestämmelser. Enligt Förvaltningslagen §15 ska uppgifter som kan ha betydelse för ärende om Myndighetsutövning antecknas, Socialtjänstlagen 11 kapitel §5 kräver dokumentation om beslut, händelser, åtgärder och faktiska omständigheter. Dokumentationen skall förvaras bortom tillgång för obehöriga. Socialtjänstlagen 15 kapitel anger alla uppgifter omfattas av sekretess och tystnadsplikt. Socialtjänstlagen 11 kapitel §8 hänvisar till Förvaltningslagen som föreskriver att alla beslut ska motiveras, beslut och motivering ska visas för den ärendet berör som också har rätt yttra sig muntligen samt få information innan ett beslut tas. För en utredare gäller Kommunallagens regler om jäv i kapitel 6, §§24-27, som exempel, om ärendet berör en utredare får utredaren ej handlägga samma ärende. "Berör" kan till exempel innebära att utredaren redan fattat beslut om personerna tidigare och kan då få stor motvilja fatta beslut som går emot första beslutet om nya uppgifter framkommer.
En utredare som gör fel står under straffansvar enligt Brottsbalken kapitel 20, §1 Tjänstefel, om utredaren bryter sekretess gäller BrB 20 §3, brott mot tystnadsplikt.
Till svenska lagar gäller även olika myndigheters föreskrifter. Vid till exempel orosanmälan används ofta Socialstyrelsens BBIC-koncept (Barns Behov I Centrum), grundbok 2015-10-7 och metodstöd 2015-10-8. För till exempel Vårdnadstvister gäller Socialstyrelsens handbok SOFS 2012-4-8. På sidan 204 i just SOFS 2012-4-8 hittar vi följande :
Svensk grundlag, Regeringsformen.
Tillbaka till grundlagen, 12 kapitel §4, texten är följande :
4 § Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner.
Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, får ett överlämnande göras endast med stöd av lag.
För överlämning av Myndighetsutövning finns inget stöd i lag, det finns ingen "stafettsocionom-kungörelse" eller "socionom-lag". Förbudet mot överlämning av Myndighetsutövning definieras också med tydlighet, på Lagrådets direkta begäran får Myndighetsutövning INTE lämnas över till privat rättsligt objekt i kommunlallagen.
Justitieombudsman Kerstin Andre lämnar en liten öppning i JO-beslut 2598-2000 på sidan 18 : Om utredaren knyts till verksamheten som om utredaren vore anställd:
- "Under förutsättning att uppdragstagaren är en fysisk person och knyts till den uppdragsgivande myndigheten på sådant sätt att han eller hon kan sägas delta i myndighetens ”normala” verksamhet kommer reglerna om sekretess i sekretesslagen att bli direkt tillämpliga. En uppdragstagares anknytning till en myndighet har emellertid inte betydelse endast för tillämpningen av sekretesslagen. Om det finns en sådan knytning kommer nämligen de handlingar som uppdragstagaren tar emot och upprättar inom ramen för sitt uppdrag att utgöra allmänna handlingar i myndighetens verksamhet och han kommer att omfattas av tjänstefelsansvaret. Även de övriga bestämmelser som jag redovisat i avsnitt 3.1.3 kommer att bli tillämpliga eftersom uppdragstagare med den fasta anknytning till
myndigheten som jag här förutsätter, blir att betrakta närmast som en befattningshavare vid denna. Självfallet kommer uppdragstagaren också att i sitt arbete stå under ledning av ansvarig tjänsteman vid förvaltningen. Det kan dock noteras att det får anses råda oklarhet om huruvida reglerna om jäv gäller för honom eftersom kommunallagens regler härom gäller för förtroendevalda och anställda (se även bestämmelsen i 6 kap. 33 § kommunallagen angående delegation)".
Är du verkligen säker det är förbjudet med privata utredare ?
Tre olika lagar varav en grundlag anser det högst olämpligt att vem som helst får "utöva Myndighet" och hur skulle det se ut om vem som helst fick bestämma hur som helst ? Tänk om någon skulle starta företag med barnhem, ta väldigt bra betalt för varje plats för "specialist-vård" och själva avgöra i utredningar vilka friska barn som ska omhändertas och placeras på det lönsamma barnhemmet ?.....aj fan...det sker visst redan.
LexNoxa 2017-11-20